Det stinker om Veckorevyn
Köper en Veckorevy för att se vad tjejer läser. Det ingår att en flicka aldrig kallas för flicka. I Veckorevyn är alla läsarinnor tjejer. Sveriges bästa tjejtidning står det på det instuckna reklambladet. Det börjar med kändisar av olika slag och skojtext. Frågan till Annicka: "Om du skulle vara tvungen att välja mellan att slicka Bert Karlssons pung eller gå med hans använda kalsonger på huvudet en hel dag? Vilket skulle du då välja?
Jaha, där hade vi skämtnivån. Mera kändisar. Sen en rad unga par och man ska gissa vilka som är ihop (obs uttrycket). Det märks hur redaktionen anstränger sig att vara lika ung som sina läsarinnor. Det är uppenbart att man bara vänder sig till kvinnlig ungdom.
Nästa uppslag en kändistjej som jag själv aldrig hört talas om. Sophie Ellis Bextor heter hon och dialogen handlar bland annat om raggtekniker och plastikoperationer. Beträffande de senare hårdskrattar Sophie: Jag är bara 22 år for God sake. Nej, jag har inga åsikter om det. Jag har viktigare saker att tänka på. I liten ruta: Hur man lottar ut Sophies nya album. Sen blir det allvarligare och handlar om hur det är att ha skilda föräldrar och styv- och halvsyskon.
På nästa uppslag får vi fnissa över världens fulaste kändisfrisyrer. Att håna piggar upp. Sen blir det många sidor med mode. För en veteran som jag är det roligt att jeansstilen håller än. Eller har kommit tillbaka. Jeanstrenden. I varje fall tyget. Små kjolar, jackor med spetskant, hotpants, väskor, linnen, utsvängd finkjol.
Jag vänder på bladet och vad hittar jag väl där? Jo ännu mer jeansplagg nu i den mycket mörka nyansen. Sen har vi annonssidan som bokstavligen presenterar världens minsta trosskydd. Springvarianten. Sen är det dags för håret. Guld, randigt, långt eller kort, men mest långt, gärna solblekt eller slingat.
Det är ett sånt där "före och efter" jobb. Vanlig flicka som blir omgjord. En gammal kär klassiker i veckotidningsbranschen.
Därefter blir det två uppslag med NEW AGE-prylar, drömfångare, kristaller, tarotkort, rökelser och väldoftande oljor. Allt finns att köpa.
Nästa rubrik är förbryllande: Är dina bröst stressade? Där finns en hel del att fundera över. Ännu mera så är toppjobbet illustrerat med gapande mun och utsträckt tunga och jättebokstäverna: "Hjälp jag stinker". Det är drastiskt och besvärande närgånget.
Äckelkänslor ska förstärka skildringarna av dålig andedräkt, osande fotsvett (Hjälp, fötterna luktar mögelost) och en annan olycklig rubrik som avslöjar att Kajsa 19 år inte kan låta blir att fjärta. "Jobbigast är det när jag sover med min pojkvän och råkar fisa i sömnen". Dålig andedräkt analyseras. Att inte tala om illaluktande underliv. Kroppsodörer är inte att leka med förkunnar texten strängt. Men här får du alltså första hjälpen till ett fräschare liv. Har man inte komplex förut så är det här en igångsättare av gigantiska mått.
Är du en sån som andas i din kupade hand för att sen drabbas av magkrängande kväljningar? Eller den som alltid måste tvätta fötterna innan du får sätta ner dina svettblöta strumpor hos dina kompisar?
Texten lyckas få varje normal kroppsodör att bli katastrof. Hann inte tvätta håret i morse. Skyll dig själv. Osande underliv, den där fiskliknande lukten. Är det flytningar måste du gå till doktorn.
Du kan minska fiskehamnsförnimmelsen genom att hålla dig ren. Inte spruta parfym för det är ingen lysande idé att ta bort konstiga lukter med parfym där du är som känsligast. Bild av surströmmingsburk illustrerar kväljande fisar. För allt detta får du långa rader med råd.
Unga kvinnor har verkligen komplex utan att överfallas av en så här artikel med så många synonymer för äckel och självavsky. Utan vidare är detta det mest komplexskapande jag har läst.
Den gör varje normal kroppslukt till en fasa. Sanningen är ju också att man här vänder sig till mycket unga flickor som är särkilt nojiga kring sin kropps beteenden. Och just i en tidning som har mycket unga tjejer som sin främsta målgrupp. fy skäms, säger jag.