Vad är det forskarna missar i den svarta sektorn?
Underskattar klimatforskningen uppvärmningen?
Frågan är lika het bland klimatforskarna som uppvärmningen i sig.
Allt handlar om aerosoler – och en ny studie visar hur modellerna missar något i en svart sektor.
I stora delar av västra och centrala Europa har sommartemperaturerna stigit tre gånger snabbare än den globala medeluppvärmningen sedan 1980.
Problemet är att denna kraftiga ökning inte fångats upp av klimatmodellerna – det visar en ny studie som publicerats i Nature.
Anledningen?
Ja, enligt rapportförfattarna handlar det om att man i modellerna missat effekten av minskade utsläpp av aerosoler, alltså svavelpartiklar i atmosfären. Och genom att publicera dessa nya rön petar de samtidigt rejält i det getingbo som forskningen kring aerosolerna utgör.
Det finns ingen fråga som är mer infekterad just nu, än den om aerosoler – och om uppvärmningen accelererar eller inte.
I motsatta ringhörnor står två riktigt tunga spelare:
”Klimatgudfadern” och tidigare Nasa-forskaren James Hansen på ena sidan (sekonderad av Leon Simons). Den inflytelserike Michael E Mann på den andra (understödd av Zeke Hausfather).
Hansen argumenterar för att klimatmodeller underskattar framtida temperaturökningar. Detta på grund av icke-linjära feedbackloopar och att verkliga temperaturstegringar kan accelerera snabbare än vad många prognoser visar.
Mann hävdar tvärtom: att temperaturökningarna har fortsatt i en relativt konstant takt och att det är illa nog. Och att Hansen är en alarmist.
Invektiven mellan de båda lägren viner – genom den allt mer koldioxidfyllda atmosfären. Sarkasmen på X är stundtals drypande och rätt ovanlig att beskåda i de här sammanhangen.
Mitt i allt detta slår undersökningen om värmen i Västeuropa ner som en mindre bomb.
Men vad får den egentligen för konsekvenser?
Jo, att temperaturen för värmeböljor konstant underskattas i västra och centrala Europa – både nu och i framtiden. Framtida värmeböljor kan bli betydligt värre än vad klimatmodellerna tillåts förutse.
I Östeuropa, där aerosolutsläppen har minskat snabbare än i väst, kan modellerna göra att hettan underskattas med tre grader.
Forskare har kunnat konstatera att jordens energiobalans nu är kraftig – den fördubblades mellan 2005 och 2019.
Att mer solljus når jordytan gör förstås också att uppvärmningen ökar och de senaste åren har energiobalansen ökat extra mycket. Teorier gör gällande att det är just minskningen av aerosoler som kan ha bidragit till denna förändring.
En annan ny studie gör gällande klimateffekten av minskade aerosolhalter mellan 2001 och 2019 kan jämföras med cirka 10 års utsläpp av växthusgaser.
Striden om hur det egentligen står till lär fortsätta – men helt klart är att aerosolernas effekt är någonting som ligger bortom många forskares synfält.
I värsta fall är det en mycket otrevlig fara som rör sig där ute.
