Gängen jagar samma dröm som politikerna

“Du har fkn missat livet Mannen pengar E meningen med livet”.

Så skrev en 16-åring i en gruppchatt med tre andra tonåringar, enligt Expressen.

De är inte ensamma om att känna så.

I den senaste upplagan av Ungdomsbarometern som mäter attityder hos landets 15-24-åringar uppgav 47 procent att ”tjäna pengar” var det viktigaste för dem just nu. Det är det snabbaste växande intresset, år 2020 var siffran 36 procent.

Saker som lockar allt mindre: kompisar, göra bra resultat i skolan och påverka samhället.

Det speciella med tonåringarna i chatten är alltså inte deras livsåskådning.

De är misstänkta för att ha mördat en 21-åring i Västerås.


När en 16-åring sköt ihjäl en jämnårig i Skogås för 100 000 kronor åkte han två dagar senare in till NK i Stockholm och shoppade märkeskläder, bland annat en Gucci-keps.

Det är ingen slump.

Efter mordet i Skogås köpte den misstänkta skytten bland annat en Gucci-keps på NK.

Expressen rapporterade nyligen om hur lyxvarumärken som Gucci, Prada och Rolex i Stockholm sätter försäljningsrekord trots den ekonomiska krisen.

I butikerna trängs samhällets absoluta toppskikt: riskkapitalister, fastighetsklippare och välfärdsbaroner med dess absoluta botten: de grovt kriminella.

Båda grupperna har växt snabbt i storlek i Sverige de senaste åren, vilket driver försäljningen av statusobjekt.

När gängkungarna och private equity-killarna står axel mot axel för att prova en Patek Philippe har de tagit sig dit på väldigt olika sätt. Men drivkraften är densamma.

Pengar och guld. Bilder ur en av polisens utredningar om det kriminella nätverket Foxtrot.


Rikspolischefen Anders Thornberg beskrev nyligen bränslet bakom gängkriminaliteten i Sverige:

”Det som driver denna hänsynslösa brottslighet, det är pengar.  Det låter kallt, och så är det”.

När Aftonbladet kartlägger den numera rikskända räven Rawa Majids bakgrund är det framförallt affärsmannen som träder fram, han som har en förkärlek för dyra klockor, guldkedjor och stora bilar.

Sedelbuntar som polisen hittade hemma hos en man med kopplingar till gängledaren Rawa Majid, alias ”Kurdiska räven”.

Polisens beskrivning av narkotikamarknaden i Sverige för nästan tankarna till börsbolags kvartalsrapporter: det är geografisk expansion, fokus på marknadsandelar och högre servicenivå för att locka fler kunder.


2006 släppte författaren Jens Lapidus 2006 succéboken ”Snabba cash”.

Få kunde då ana att titeln skulle bli en bra sammanfattning av 2020-talets Sverige.

Jakten på pengar har blivit en folksport oavsett om det handlat om bostadsaffärer, aktiehandel, smarta skatteupplägg eller knarkaffärer.

Skådespelaren Joel Kinnaman (mitten) som JW i filmen ”Snabba cash”. JW kommer från landet men låtsas vara en rik brat – något han finansierar med kriminalitet.

Tydligast syns trenden hos de som styr landet.

Att den egna privatekonomin är livets ledstjärna för ex-politiker och statstjänstemän är inget påstående. Det är ett konstaterande.

Gräns efter gräns passeras.


I dagarna har Marcus Larsson på tankesmedjan Balans publicerat en granskning som visar hur förtroendevalda politiker i Stockholm samtidigt (!) är anställda på lobbyistfirmor – vars affärsidé är att påverka politiker.

Samhällets kapitalmani har sipprat ned till de unga via sociala medier och influencers.

”En hel generation ungdomar har blivit formade av gangsterismer, materialistisk dyrkan och pengabesatthet på internet utan föräldrars vetskap”, skriver brottsutredaren och youtubern Luay Mohageb.

I lyxbutikerna trängs samhällets absoluta toppskikt med dess absoluta botten.

Om någon i riksdagen hade läst tidningen The Economist hade de 2018 kunnat ta del av rubriken: ”Den tydliga kopplingen mellan ojämlikhet och kriminalitet”.

Där uppmärksammas bland annat en rapport från 2014 där två amerikanska forskare studerat amerikanska delstater under 20 år.

Slutsatsen: Där de synliga skillnaderna i konsumtion av dyra kläder, bilar och smycken var störst var också våldsbrottsligheten som högst. Tänk Solsidan vs Skärholmen.

Nu värderas visserligen inte akademikers arbete särskilt högt i riksdagen, annars hade den ekonomiska politiken sett ganska annorlunda ut, men låt oss leka med tanken att forskarna har rätt.

Finns det några slutsatser att dra för Sveriges del? 


Enligt SCB var var inkomstskillnaderna de högsta sedan mätningarna började 1975.

Fördelningen av förmögenheter är mer ojämn än i nästan något annat jämförbart land i västvärlden och mer snedvriden än i El Salvador, Nigeria och Venezuela enligt den schweiziska banken UBS.

Nära – men ack så olika världar: Stockholmsförorterna Solsidan i Saltsjöbaden (till vänster) och Skärholmen.

Miljonprogramsområden i Sverige har sålts ut till finansiella spekulanter för att sedan stadigt förslummas samtidigt som ägarna gjort miljardvinster.

Enligt forskare gör det svenska skattesystemet det i praktiken omöjligt att bli förmögen på lönearbete samtidigt som barriärerna på bostadsmarknaden är nästan oöverstigliga för de som inte är födda med ett välfyllt ISK-konto.

Redan 2012 varnade polisen för att trångboddhet ökar risken för att unga fastnar i kriminalitet.

Poliser i Skogås centrum där en tonåring sköts ihjäl på en sushirestaurang.


I boken ”Bland bröder och fiender” skriven av tre forskare i socialt arbete beskrivs hur gängmiljön blir lockande för unga som upplever att alla andra vägar till en högre ekonomisk och social status är stängda.

Det har sagts och skrivits mycket om våldsvågen och många teorier framförts. Några enkla förklaringar finns knappast.

Men lägg ihop allt det här och det som hänt i Sverige framstår mindre som en chock och mer som en olycka som bara väntat på att hända.

Det finns ingen ursäkt för att bli kriminell. Men det finns heller ingen ursäkt för att acceptera ett samhälle där barn växer upp i tron att pengar är själva syftet med att leva.