Sis-chefen om kritiken: ”Helt oacceptabelt”

Publicerad 2023-06-20

Flickor vittnar om våld från personal och burar med galler.

Nu bemöter Statens institutionsstyrelse kritiken.

– De har rätt till daglig utevistelse minst en timme per dag och det sker i ett betydligt större utrymme än rökburen, säger Helena Finér.

Flickor som inte har begått brott placeras tillsammans med kriminella ungdomar. De är så unga som 10 år och har ofta en svår psykiatrisk problematik. De har placerats där av socialtjänsten för att barnpsykiatrin saknat resurser att kunna tvångsvårda dem.

– Vi kan inte tacka nej till ungdomar. Det är inte heller vi som bestämmer om en ungdom ska skrivas ut även om vi anser att man som ungdom är redo att gå vidare i vårdkedjan, säger Helena Finér som är sektionschef på Sis.

Statens institutionsstyrelse (Sis) bedriver tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård. I samverkan med socialtjänsten ska de hjälpa ungdomar med allvarliga och omfattande psykosociala problem.

Rätt till en timmes utevistelse

Helena Finér nämner flera utmaningar hos Sis främst vad gäller rekrytering av personal och lokaler. Det är något som även Sistjejers upprop vittnar om. Tjejerna berättar om våld från manlig personal och hur de sitter i burliknande områden utomhus. Helena Finér på Sis förklarar rökburarna med att lokalerna är gamla och dåligt anpassade till modern tvångsvård.

– På vissa avdelningar finns rökburar kopplade till utrymmen för vård i enskildhet där man som ungdom kan gå ut. Men det är inte meningen att de bara ska vara där. Rätten till daglig utevistelse behöver ske i ett betydligt större utrymme, säger Helena Finér.

Minst en timmes utevistelse har barnen rätt till per dag, utanför rökburen. Flera av tjejerna som Aftonbladet pratat med berättar att de började röka under tiden på Sis bara för att få möjlighet att komma ut mer – trots att det bara var i en liten bur.

Många tjejer berättar att de började röka under tiden på Sis för att få möjlighet att komma ut i  ”rökburar” som denna för att ta frisk luft.

Inget Sis lär ut

Tjejerna Aftonbladet talat med vittnar om att de fått huvudet dunkat i väggen av personal, blivit sparkade i magen och haft fullvuxna män som suttit på dem vid nedläggningar. Helena Finér säger att hon och Sis reagerar starkt på vittnesmålen.

– Det låter helt förskräckligt. Det är klart att det inte ska förekomma och att det är en typ av våld som inte ingår i det som vi lär ut i konflikthanteringsutbildningen där vi tränar på grepptekniker. Så det är helt oacceptabelt.

Helena Finér säger att de arbetar aktivt för att få fler anställda att våga berätta och anmäla missförhållanden.

– Så fort det kommer fram uppgifter om att det finns en tystnadskultur någonstans så agerar vi. Vi ska ha en verksamhet som är öppen, transparent och där medarbetarna känner sig trygga att lyfta brister eller problem.

Helena Finér är sektionschef på Statens institutionsstyrelse (Sis)

Ett stor utmaning för Sis är enligt Helena Finér att rekrytera utbildad personal.

– Just nu har vi ett svårt rekryteringsläge precis som Kriminalvården och övriga vårdsektorn. Det innebär att vi ibland inte kan rekrytera med den kompetens som vi anser att vi behöver ha för att vi har en så svår och komplex verksamhet.

”Ansvar att upprätthålla säkerhet”

Under de senaste åren har Sis inlett ett tätare samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och har på flera håll särskilda behandlingsavdelningar där de arbetar ihop. De arbetar också aktivt för att få in mer kvinnlig personal på de avdelningar där flickor vårdas.

Varför görs visiteringar där tjejer som har utsatts för sexuella övergrepp behöver klä av sig nakna, lyfta armarna och snurra runt inför manlig personal?

– Vi har ett ansvar att upprätthålla trygghet och säkerhet på våra ungdomshem. Det innebär att vi behöver säkerställa att vi inte har farliga föremål. Vi kan då enligt lagstiftningen visitera när en ungdom kommer till oss, vilket vi använder oss av, säger Helena Finér.

Även om ni har rätt att göra en visitation, kan man inte se till den enskilda ungdomens bästa och inte göra en visitering om man tror att barnet som blivit våldtaget skulle påverkas negativt av det?

– Fast om vi har en ungdom som självskadar till exempel och som skär sig då behöver vi säkerställa om vi varit ute att den ungdomen inte har tagit med sig något vasst föremål. En spik eller vad som helst som man kan göra sig illa på. Så det är för ungdomens egen säkerhet och trygghet också, säger Helena Finér.

Inom Kriminalvård, Polis och Tull är det reglerat att män inte får nakenvisitera kvinnor. Denna rättighet gäller inte flickor som vårdas inom Sis men flickor kan om det är möjligt önska att visiteras av kvinnlig personal.

Angelica Öhagen