Bibliotekarierna riskerar fängelse om de ger barnen fel böcker
Publicerad 2024-04-22
Inget demokratiskt land består av sådana extremer som USA – en supermakt som slits itu av politiska, religiösa och moraliska motsättningar.
Aftonbladets Peter Kadhammar reste till Extremernas land.
I dag: Bibliotekarierna som hotades av fängelse om de lånade ut ”fel” böcker.
KISSIMMEE, Florida. Låna ut fel bok till en elev i skolbiblioteket och du kan hamna i fängelse.
Ha fel bok i klassrummet och du kan få sparken.
Tania Galinanes och Erin Decker sitter i sin bokhandel White Rose Books i Kissimmee och förklarar varför de slutade som skolbibliotekarier. Det är en smärtsam berättelse. De studerade länge, sju år, för att bli fullfjädrade bibliotekarier och pedagoger och nu har de fått sluta därför att vissa föräldrar på skolorna protesterade mot fem böcker.
Visst låter det futtigt? Rentav löjligt?
Och visst kan det verka osakligt att jag skriver att de fick sluta när de sa upp sig själva?
Men hade de inte sagt upp sig skulle de snart fått sparken.
Den amerikanska högerns mani att bannlysa böcker – bookbanning på amerikanska – har nått Kissimmee. Det var bara en tidsfråga innan vågen av förbud och fördömanden skulle skölja in över Tanias och Erins stad. Florida är tillsammans med Texas den stat där skolmyndigheter och bibliotek rensar ut flest böcker, och fler blir det.
Läsåret 2021-2022 utfärdades 566 bannlysningar i Florida, läsåret 2022-2023 1406.
– Jag hörde talas om bannlysning på andra platser. Men det berör inte oss, det är galet, det kan inte ske här hos oss tänkte jag.
Tania Galinanes är en energisk kvinna med självförtroende och stor kärlek till litteratur. Hon sitter i ett rum innanför bokhandeln. Här brukar hon och Erin ordna författarmöten och diskussionsaftnar för läsecirklar.
Men så klagade en kvinna tillhörig den ärkekonservativa organisationen Moms for Liberty – Mammor för Frihet – hos skoldistriktets styrelse. Hon ansåg att en bok med titeln Gender Queer som behandlar ungas könsidentitet inte passar på skolbiblioteken.
– Vi hade inte boken men jag kollade den och det var inget fel på den, säger Tania. Det är en utmärkt bok.
Fortfarande trodde hon att det var lugnt.
Ett par månader senare kom nya klagomål, nu på fem romaner som kretsar kring sexualitet eller trafficking. Även denna gång var det Mammor för Frihet som ville bannlysa böckerna.
De är inte förbjudna. Men lärare och bibliotekarier förbjuds att låta elever läsa böckerna.
Florida utmålar sig som en av de friaste staterna i USA. Sol och frihet!
Denna fria stat har sedan 2021 under den ytterst konservative guvernören Ron DeSantis gjort det straffbart med upp till fem års fängelse för bibliotekarier som lånar ut fel böcker till minderåriga.
DeSantis lät hösten 2022 en kampanjfilm trumpeta ut att han är Guds gåva till Florida, för Gud behöver en ”fighter”.
En annan film, en instruktionsvideo som alla Floridas skolbibliotekarier ska studera, uppehåller sig mest vid sex. Det är förbjudet att göra bilder tillgängliga för minderåriga som visar nakenhet eller sexuella aktiviteter. Det är förbjudet att göra skrifter tillgängliga som beskriver eller berättar om ”sexuell upphetsning, eller sexuellt beteende som är skadligt för minderåriga.”
Så fortsätter det sekvens efter sekvens, exakta påbud blandas med luddiga bestämmelser och grötmyndiga råd.
Vad är ”skadligt”? Var går gränsen?
Svaret som bibliotekarierna får är att ”skamliga och sjukliga” skildringar är skadliga. Liksom skildringar som kränker ”rådande normer”.
Videon råder bibliotekarierna ”hålla sig på den säkra sidan” och tillägger:
”Vänligen minns att överträdelse av skadligt för minderåriga-lagen är ett brott.”
Som kan ge fängelse i upp till fem år eller böter upp till 5 000 dollar (55 000 kronor).
Följaktligen bör alla bibliotekarier och lärare vara mycket försiktiga. För hur ska de veta vad som i lagens mening skamligt eller utmanar rådande normer på ett kriminellt vis?
Det statliga instruktionsmaterialet ger ett tips. Skulle du själv känna dig bekväm med att läsa boken högt på ett offentligt möte? ”Om inte… bör du luta åt att inte göra materialet tillgängligt i ett skolbibliotek för barn.”
Tania läser högt, Erin skrattar.
– Vad jag tycker är pinsamt kanske inte Erin rodnar för? Och vilken publik är det man syftar på? Vuxna? Barn? Tonåringar? Jag rekommenderar naturligtvis inte samma bok till en tolvåring som till en artonåring.
Instruktionsmaterialet låter som ett skämt. Men sedan förra året är det obligatoriskt för alla skolbibliotekarier och övriga personer som är med och köper in böcker eller arbetar med bibliotekens samlingar och läslistor. Varje år är de skyldiga att studera instruktionerna som också innehåller rådet att vända sig till bokhandlare ”med gott rykte”, att skolorna måste dokumentera protester mot böcker och vilka som tagits bort.
På slutet finns också en del mysteriösa formuleringar som: ”En person ska inte bli tillsagd att han eller hon måste känna skuld, ångest eller andra former av psykologisk stress för handlingar i vilka han eller hon inte har haft någon delaktighet, utförda i det förflutna av andra personer av samma kön eller ras.”
Det är en omskrivning för att vita inte ska känna skuld för slaveriet och förtrycket av svarta.
Tania och Erin visar officiella papper och berättar om hur bannlysningarna fungerar i praktiken.
– En trettonårig flicka hade lånat John Greens prisbelönta och filmatiserade ungdomsroman ”Looking for Alaska”. Jag blev tillsagd att ta bort boken ur biblioteket och fick be eleven att lämna tillbaka den, säger Erin.
De berättar om den formella gången när föräldrar vill klaga på böcker, om skolstyrelse- och kommittémöten, om en tillfällig specialkommitté med 20 bibliotekarier, lärare, några föräldrar och en representant för Mammor för Frihet som hade fem möten över nätet och på varje möte diskuterade specifika titlar som kunde vara olämpliga för barn eller unga.
Två och en halv timme varje gång. Högläsning. Vad är upphetsande? Vad är pornografi?
Det är förmiddag. Det smäller i bokhandelns dörr. Tania och Erin turas om att skynda ut från det bakre rummet och ta hand om kunder.
Mellan turerna berättar Tania att hon granskade 2 000 böcker efter olämpligt innehåll. Sedan gav hon upp och sa upp sig.
Erin berättar att hon hann granska drygt 1 000 böcker innan hon gav upp, slutade och startade bokhandeln tillsammans med Tania.
– Jag kände ilska. Jag har studerat i sju år för att kunna göra mitt jobb. Och så kommer några personer som inte ens läst böckerna de klagar på och hotar mig med fängelse.
– Vi hotas med arrest, fängelse, att våra legitimationer kan dras in, att föräldrar kan stämma skolan och rektorn mista jobbet, säger Tania.
– Och läraren om det gäller en bok i klassrummet, säger Erin.
Det finns 120 000 boktitlar i klassrummen i distriktets 55 skolor. Det är böcker för fri läsning som lärarna själva köper in. De finns där för att elever ska ha något bra och nyttigt att förströ sig med när de är klara med sina uppgifter, böckerna kan de fortsätta att läsa hemma.
Vem ska granska alla dessa titlar? Och gå i god för dem? Lärarna själva? Och riskera jobbet? Riskera att bli stämd?
Tania uppskattar att hälften av lärarna har rensat klassrummen på böcker hellre än att riskera obehag.
Så skapar kraven på korrekthet och rättänkande en kulturell ödemark, rädsla och orolig försiktighet. Det gäller att vara på ”säkra sidan”. Hellre ta bort för många böcker än en för lite.
Det är samma raffinerade system som Albanien tillämpade under kommunismen. Där fanns heller ingen censur. Förläggarna publicerade på eget ansvar. De höll sig på ”den säkra sidan”, ty ett misstag var förödande.
I likhet med Floridas gummilagar om skolbiblioteken fanns myriader av paragrafer under kommunismen. Det fanns alltid en bestämmelse man bröt mot. Om myndigheterna ville sätta dit dig.
Varför inför Floridas politiker sådana krångliga och godtyckliga system?
– De vill ha kontroll, säger Tania.
När hon och Erin är upptagna ute i bokhandeln bläddrar jag i telefonen.
CNN rapporterar att ett dussin medborgarrättsorganisationer och privatpersoner stämde delstaten Florida för förbudet att undervisa om homosexualitet, ”Don’t say Gay-lagen”. Parterna har nått en uppgörelse. Lärare har tillåtelse att svara på frågor om egna relationer och familjeförhållanden, och de tillåts ge feedback om en elev skriver om hbtq-frågor i en uppsats.
”Lagen förbjuder heller inte skolpersonal från att ingripa när en elev mobbas på grund av sitt kön eller sin sexualitet”, rapporterar CNN.
En mening man bör läsa två gånger för att förstå vidden av.