Svenske Marcus Wandt, 43, ska till rymden i januari

Uppdaterad 2024-01-16 | Publicerad 2023-10-28

Han kommer att få göra det som många bara drömmer om – att resa till rymden.

Uppdraget har svenske Marcus Wandt tagits sig an utan dödsångest, med en rejäl utbildning i bagaget och med målet att inspirera.

– Jag längtar efter att sväva omkring i rymden, titta ner på jorden och tänka på livet, säger han.

Nu är det bara månader kvar tills det är Marcus Wandt tur att sätta sig i en fulltankad rymdraket för att åka till den internationella rymdstationen ISS.

När Aftonbladet når Sveriges nya astronaut är han i Houston, Texas. Där genomför han delar av sin utbildning som ska förbereda honom på kosmos.

Andra delar genomförs på SpaceX i Los Angeles och EAC i Köln i Tyskland.

– Det är mycket fläng innan man får se rymden, säger han.

Leta borttappat i rymden

Marcus Wandt har en tredjedel kvar av på sin utbildning innan han kan titulera sig fullfjädrad astronaut.

I utbildningen ingår läran om att äta, sova och träna i rymden.

– Men också hur man hanterar och opererar på en rymdstation och i en farkost. Vilka knappar som gör vad och varför man snurrar på just den där apparaten.

Vad är det konstigaste du lärt dig under utbildningen?

– Man får lära om sig saker som sitter i sen barnsben. Exempelvis hur mikrogravitation påverkar hur man ska leta efter något man tappat bort. Vanligtvis letar man neråt på marken eller i midjehöjd. I rymden kan föremålet lika gärna ha flutit uppåt över ditt huvud eller högt åt sidan.

Marcus Wandt.
Tidigare arbetade Marcus Wandt bland annat som chefstestpilot hos Saab.

14 dagar i rymden

Innan Marcus Wandt bytte yrkesbana arbetade han som civilingenjör, fallskärmsjägare, stridspilot och chefstestpilot hos Saab.

Av tusentals sökande valdes han ut att delta i ESA-projektet.

Tillsammans med sina tre nya kollegor möter Marcus Wandt upp sju astronauter på rymdstationen.

– En av dem jag åker med är dansk. Jag tror att det är första gången i historien som två skandinaver är i rymden samtidigt.

De kommer att vara stationerade i rymden i 14 dagar – för att forska och genomföra experiment.

– Det handlar om allt från att flytta ett objekt från en miljö till annan, till att genomföra fullständiga experiment.

Men experimenten började redan på jorden.

–Jag är ser mig själv som en försöksperson. Man har tagit massa värden på mig, för att ta reda på hur min kropp reagerar av att vara i rymden.

Efter hemkomsten fortsätter projekten i flera år, säger Marcus Wandt.

– Förhoppningen med projektet är att inspirera framtidens människor att gå ännu längre än vad vi gjort. Om vi aldrig hade tagit oss till månen hade vi nu inte kunnat drömma om att ta oss till mars.

Tidigare i oktober sköt SpaceX upp en raket av modellen ”Falcon”.

”Inte rädd för att dö”

Kommer du hinna ha någon egentid i rymden?

– Ja, men inte så mycket. Men då tänker jag sväva runt, reflektera och suga in att man är där. Jag kommer säkert känna att det finns en ömtålighet som vi måste vara rädda om när jag är i den tunna atmosfären som står mellan oss människor på jorden och den stora rymden.

I juni träffade Aftonbladet Marcus Wandt på Rymdstyrelsens kontor i Solna utanför Stockholm. Då fick han fråga om det fanns någonting han ville bli den första personen i rymden som gör eller säger.

Du hade inget svar då. Har du ett svar nu?

– Egentligen inte. Då bad jag om förslag från Aftonbladets läsare, men jag har inte hört nåt. Så jag bollar över det till läsarna igen. Om någon har ett bra förslag så vill jag gärna höra det.

Hur går tankarna kring döden? Känner du någon dödsångest inför att resa?

– Jag är inte rädd för att dö eller att någonting ska gå fel. Jag har ingen dödsångest och tror inte heller att jag kommer att få det. Jag är medveten om riskerna som finns.

Han fortsätter:

– Jag ser verkligen fram emot det här. Det är ett stort projekt som kräver insatser från många olika länder. Det lyfter perspektivet och blir som ett generationsansvar. Att vi gör det här för att kunna lämna över kunskap till kommande generationer och för mänsklighetens framtid.

Följ ämnen i artikeln