Notan efter alla missar: 30 miljarder

Tuff kritik efter Vattenfalls nerskrivning:  ”Regeringen försöker tysta ner detta”

helskärm

30 miljarder kronor – borta.

Vattenfall skriver ner värdet på bolaget ordentligt och nu får regeringen massiv kritik.

– Vi vill göra en stor satsning på tre miljarder för att få fler lärare i skolan och här bränner man 30 miljarder, säger Ulla Andersson (V).

Med allvarlig uppsyn och rosa­randig slips tog finansmarknadsminister Peter Norman (M) emot på Rosenbad i går efter chockbeskedet från Vattenfall.

Värdet på det statliga bolagets tillgångar skrivs ner med 30 miljarder.

Skyhögt över värdet

Nästan hälften av summan är direkt kopplad till det kritiserade köpet av den nederländska energijätten Nuon 2009.

– Om man vet prisutvecklingen på tillgångar skulle både du och jag göra fantastiska affärer. Sett i efterhand tycker jag att man kunde ha gjort det annorlunda. Men det är lätt att säga med facit på hand, säger ministern.

Mycket tyder på att regeringen hade facit i hand. Nuon köptes för drygt 89 miljarder kronor. Trots att näringsdepartementets egna beräkningar visade att priset var närmare 30 miljarder för högt, enligt en granskning Svenska Dagbladet gjorde i vintras.

”Jäkligt dåliga affärer”

I dag har 42 procent av det ursprungliga värdet på Nuon försvunnit. Ännu värre ser det ut för Vattenfalls två tyska kärnkraftsverk. 117 procent – alltså mer än ursprungsvärdet – är borta.

– Det har varit jäkligt dåliga

affärer om du ursäktar ut­­-trycket, säger Ulla Andersson, som är ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Under pressträffen i går försökte Peter Norman övertyga journalistkåren om att regeringen inte hade någon del i den dåliga affären. Enligt honom stämde Vattenfall av frågan med dåvarande näringsministern Maud Olofsson (C) som inte tog upp den med övriga partiledare i Alliansen.

Avslöjade diskussionerna

När TT ställer frågor om

dokument som visar att affären diskuterades med bland annat Fredrik Reinfeldt svarar Norman:

– Det togs inte upp där och det togs heller inte upp i andra samtal innan affären var genomförd.

Men TV4 avslöjade redan i februari att affären diskuterats bland alliansens partiledare. I en promemoria från Näringsdepartementet, som Aftonbladet tagit del av, står det tydligt att då­varande näringsministern diskuterat affären med Fredrik Reinfeldt och de övriga parti­ledarna i Alliansen. Resultatet från det mötet var, enligt promemorian, ett tydligt konstaterande: ”Finns ej skäl att säga nej till affären”.

– Det är häpnadsväckande. På ett eller annat sätt har regeringen fört svenska folket bakom ljuset, säger Per Bolund, eko­nomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

”Måste gå till botten”

Socialdemokraternas parti­ledare Stefan Löfven vill nu tillsätta en oberoende haverikommission för att granska köpet av Nuon.

– För mig är det uppenbart att regeringen försöker glida undan, de slingrar sig och har försökt tysta ner detta, säger han till TT.

– Nu måste vi få ordning och reda. Vi måste få en oberoende granskning av affären, så vi får gå till botten med vad som har hänt.

Förutom nedskrivningarna planerar nu Vattenfall även att stycka upp bolaget i två delar, en nordisk och en som omfattar

Europa. Uppdelningen ska underlätta för en framtida försäljning av den europeiska delen.

Vattenfalls bottennapp – år för år

2000 Vattenfall köper 55 procent av aktierna i det polska värmeproduktions-företaget EW. Ambitionen är att växa i Europa. Vattenfalls kol­dioxidutsläpp börjar rusa i höjden till följd av brunkols­an­vänd­ningen i Polen och Tyskland. Sex år senare tillhör Vatten­fall de tre bolag som släpper ut mest koldioxid i hela Europa.

2001 Vattenfall blir majoritetsägare i tyska energiföretaget HEW och med det blir man också ägare till några av de smuts­igaste kolkraftverken i hela Europa. Dessutom blir man genom köpet ägare till två kärnkraftverk i Tyskland.

2006 De lokala tyska varumärkena Hew och Bewag och de polska varumärkena EW och GZE byts ut mot varumärket Vattenfall. Vatten­fall ökar sitt ägande i båda de polska företag­en till 75 procent. Vattenfalls koldioxidutsläpp är nästan uppe i 90 miljoner ton per år.

2007 Kärnkraftverket i tyska Krümmel drabbas av en brand i transformatorn och tas ur drift. Samma år stoppas också det andra kärnkraftverket, Brunsbüttel, efter flera rapporter om driftstörningar.

2008 Efter flera år med konstant stigande miljardvinster för företaget och den svenska staten viker kurvan nedåt. Resultatet 2008 är 14 procent sämre än föregående år.

2009 Vattenfall köper det nederländska energibolaget Nuon Energy. Köpesumman är på 90 miljarder kronor, trots att nettovärdet bara hade beräknats till 43 miljarder.

2011 Den tyska förbunds­dagen beslutar att ta alla landets kärnkraftverk ur drift senast 2022. Vattenfall blir då saneringsskyldigt för marken där bolagets två kärnkraftverk står.

2013 Vattenfall skriver ner sina tillgångar i två omgångar under året. Värdet på Nuon har nu skrivits ner med 42 procent jämfört med anskaffningsvärdet och den tyska kärnkraften har tappat hela 117 procent av värdet. Nu delas bolaget i två delar – en svensk del och en del för övriga Europa. Den andra delen förväntas säljas ut.