Barnen inlåsta bland smuts och intorkade spyor: ”Egen vårdform”
Kraftfulla JO-kritiken mot Sis: Frågan är om det är lagligt
Publicerad 2024-01-13
Svårt funktionsnedsatta barn hålls inlåsta bland smuts och intorkade uppkastningar.
Enligt JO har Statens institutionsstyrelse (Sis) ”hittat på” en ny vårdform – med allvarliga brister.
En anställd sitter nu häktad misstänkt för grov våldtäkt mot en av flickorna på institutionen.
Efter en oanmäld inspektion riktar JO allvarlig kritik mot Sis-hemmet Rebecka på Färingsö, som Aftonbladet tidigare granskat. I inspektionsprotokollet från december går JO igenom hur Sis efterlever FN:s konvention mot tortyr och annan omänsklig behandling.
Den allvarligaste kritiken riktas mot en ny vårdform som Sis skapat, som de kallar särskilt förstärkta avdelningar.
– Man har utan vidare hittat på en vårdform som bygger på tvång och det är lite reflektionslöst varför det behöver vara så. Jag ifrågasätter om man har lagstöd för att utforma den här vårdformen, säger JO Thomas Norling.
Redan när barnen blir inlåsta står det klart att de kommer att vara isolerade från andra barn hela vårdtiden, i många fall över ett år. På institutionen placeras de ensamma i vad JO beskriver som ”ett litet rum med säng och ett mindre vardagsrum”. Personal turas om att vara där inne med barnen, i en miljö som enligt inspektionen är smutsig och ”bedöms vara potentiellt sjukdomsalstrande”.
Det yngsta barnet är bara 14 år.
– Och det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om kriminella eller missbrukande barn och unga. Det är unga med funktionsnedsättningar som när de blir vuxna bedöms ha rätt till stöd och service från samhället, säger JO Thomas Norling.
”Mer som förvaring ”
Att barnen blir tvångsvårdade beror på att tidigare boendesituationer inte fungerat, på grund av självskadebeteende och utagerande beteenden. Kommunerna har ingen annanstans att placera dem.
Aftonbladet har varit i kontakt med två flickor som varit placerade på den aktuella avdelningen. En av dem berättar:
”Det var ingen vård alls. Man satt bara inlåst med ångesten och inget att göra. Annars brukar jag röra mig mycket för min adhd”
Den andra skriver:
”Det finns många bra personal som bryr sig och kan hjälpa en och trösta när man är ledsen. Skulle inte säga att man får så mycket vård, är mer som förvaring.”
Den verksamhet barnen har rätt till är en lektion per dag, ensamma i en skolbyggnad. Flera barn önskar ytterligare en lektion men det kan enligt Sis inte genomföras på grund av personalbrist.
Vid JO:s inspektion var 20 procent av tjänsterna vakanta. Eftersom lönerna är högre vid exempelvis HVB-hem eller inom regionen är det svårt att få tag på rätt personer att anställa. Personalbristen leder i sin tur till att barnen inte får möjlighet att röra på sig och göra aktiviteter i den utsträckning de skulle behöva. Den aktivitet som oftast kan genomföras är att barnen får åka på en bilutflykt, utan att lämna bilen.
En plats på avdelningen kostar 14 950 kronor - per dygn.
Misstänkt för grov våldtäkt
I den vård barnen får ingår inte behandling av psykolog. Enligt institutionen får alla barn träffa en psykolog vid inskrivningen och efter det får personalen handledning. En av flickorna som Aftonbladet har varit i kontakt med kallar Sis för en ”uppfostringsanstalt” och säger att vissa dagar var jättejobbiga när ”dålig personal” kom in.
En anställd på institutionen är sedan december häktad misstänkt för bland annat grov våldtäkt mot en av de placerade ungdomarna under hösten 2023. Det är okänt om han har arbetat i den nya vårdformen. Den unga kvinnan som gjort polisanmälan ska ha varit mellan 15 och 20 år, enligt åklagare Tomas Engman.
– Bilden av vad som skett har klarnat och förundersökningen fortgår.
Institutionschef David Söderman säger att den anställde är arbetsbefriad med lön i väntan på utredningens resultat.
– Och vi stöttar ju givetvis ungdomen som har riktat anklagelsen mot personal. Vi har också stöttat upp all personal på avdelningen, som erbjudits krisstöd.
När det gäller JO:s kritik mot avdelningen säger Söderman att han håller med om en del, men önskar att de hade haft chans att berätta mer om den vård de bedriver.
JO uttrycker det som att ni har ”hittat på” en vårdform med oklar laglig förankring. Hur ser ni på den kritiken?
– Vi ser ju att vi följer lagen. Vi omprövar alla beslut enligt de riktlinjer vi har. Sen är ju det här en ungdomsgrupp som inte fungerar alls inom traditionell institutionsvård eller tillsammans med andra. Vi har skapat en vård där vi tillsätter mycket mer resurser.
Söderman framhåller att inlåsningen av barnen i deras boendeutrymmen gör att de inte behöver bli inlåsta lika ofta i så kallade avskiljningsrum, vilket de ser som framsteg.
JO kritiserar sanitära brister. Hur ska ni åtgärda det?
– Vi städar ungdomarnas rum två gånger i veckan men det är ju väldigt svårt. De här ungdomarna är inte normalfungerande ungdomar. De har ett mycket stort omsorgsbehov och klarar inte att göra det här på ett bra sätt. Personal måste vara med.
Ligger det på ungdomarna att hålla rent?
– Nej det ligger på personalen, givetvis. Vi försöker få med ungdomarna i städningen. Det är som en social färdighetsträning att städa tillsammans. Men vi ser ju att det inte riktigt fungerar och därför har vi valt att försöka anställa en lokalvårdare.
Enligt JO Thomas Norling är det mycket i den nuvarande kritiken som han framfört tidigare. Att lokalerna på Rebecka är undermåliga påtalade han redan 2017.
– Jag har varit JO i sex år snart och jag har jobbet mycket med Sis. Jag har fått upprepa det mesta av det jag har framfört, och jag kommer att få göra det fortsättningsvis också.
