Putin sitter inte så säkert som man tror

1 av 6 | Foto: VASILY MAXIMOV / AFP
Flera personer har gripits under söndagens demonstration i Moskva.
NYHETER

Det skulle förvåna mig om inte Aleksej Navalnyj lägligt försvinner eller fängslas i god tid före nästa års presidentval i Ryssland.

Helgens omfattande demonstrationer visar att president Vladimir Putin kanske inte sitter så säkert som många tror.

President Putin har en otroligt stark ställning hos det ryska folket. Hans popularitetssiffror pendlar ofta mellan 80 och 90 procent. Annekteringen av Krim och återupprättandet av Rysslands stormaktsstatus har piskat upp nationalistiska stämningar som gjort honom än mer populär.

Men faror lurar även för Putin.

Skälet till att han lyckats hålla sig kvar vid makten så länge är det inofficiella sociala kontrakt han har med ryska folket efter åren av ekonomiskt och politiskt kaos under företrädaren Boris Jeltsin.

Putin levererar stabilitet och högre levnadsstandard mot att ryssarna inte opponerar sig mot att han använder alltmer auktoritära metoder och berikar sig själv. Det har funkat länge tack vare höga olje- och gaspriser som gjort att staten kunnat höja lönerna.

Varubrist

Men de senaste åren har det kommit grus i maskineriet. Oljepriset har halverats och inte mycket talar för att det kommer tillbaka till fornstora höjder på över hundra dollar per fat.

Raset sammanföll i tiden med västvärldens ekonomiska sanktioner mot Moskva för den illegala annekteringen av halvön Krim från Ukraina. Ryssland svarade med egna sanktioner mot väst som ytterligare förvärrade bristen på vissa varor.

Inledningsvis verkade det som många ryssar var beredda att acceptera en lägre levnadsstandard som pris för återupprättandet av nationell stolthet. Men frågan är hur stämningsläget påverkas av att den ryska ekonomin går allt sämre. Bortsett från olja och gas så är det inte mycket som Ryssland exporterar.

Otippat

Ändå var det en smula otippat att helgens demonstrationer i Ryssland skulle samla så många människor. Särskilt oroande för makthavarna i Kreml är att folk gick ut på gatorna över hela landet, inte bara i Moskva och Sankt Petersburg som är centrum för oppositionen mot Putin.

Det kan tyda på att motståndet mot Putin växer efter snart 20 år vid makten. Kanske är hans seger i presidentvalet nästa år inte så självklar som många utgått ifrån.

Vitrysslands Alexandr Lukasjenko har suttit längre än så och bekymrar sig inte om att ens försöka upprätthålla bilden av demokratiska val. Han kallas fortfarande för Europas sista diktator. Demonstrationerna mot honom den gångna helgen är ännu mer anmärkningsvärda eftersom den vitryska regimen slår ner ännu hårdare på all opposition.

Uppdämt missnöje

Om den ryska ekonomin är i gungning så är det vitryska sedan länge i ännu uslare skick. Så usel att regimen beslöt sig för att införa en extra skatt på dem som inte jobbar heltid. Det blev den utlösande faktorn för ett uppdämt missnöje med regimens förtryck.

Inte heller i Ryssland är det någon ”walk in the park” att ge sig ut och protestera. Demonstrationer får nästan aldrig tillstånd och polisen använder ofta en stor portion våld för att stoppa de som ändå vågar sig ut. Bara i Moskva greps minst 700 personer i går.

Bland dem finns oppositionens affischnamn Aleksej Navalnyj som arresterades redan på väg till protestmötet. Navalnyj är i dagsläget Putins enda verklige utmanare om makten.

Precis som andra före honom som vågat utmana Putin har Navalnyj åtalats och dömts till fängelse. Något regimen kan använda som förevändning för att hindra honom från att ställa upp i valet.

Hårdhänt

Hittills verkar Putin inte ha känt sig särskilt hotad av den unge och energiske anti-korruptionskämpen. Navalnyj har inte alls fått samma hårdhänta behandling som den förre oligarken Michail Khodorkovskij som hamnade i en cell i Sibirien sedan han försökt lägga sig i politiken.

Putins inställning kan dock ändras väldigt snabbt om missnöjesvågen över Ryssland växer.

I mars nästa år är det presidentval. Putin har inga som helst planer på att lämna ifrån sig makten. Helst vill han vinna med en rejäl marginal för att upprätthålla bilden av sig som machomannen som leder sin flock mot nya framgångar.

Då tänker han inte låta Navalnyj eller någon annan stå i vägen för detta.