”Utformad för att göra det svårare att rösta”
Nya vallagen i Georgia väntas slå mot svarta väljare
Publicerad 2024-03-01
ATLANTA, GEORGIA. I universitetets trädgård har påskliljorna börjat blomma.
Men för president Joe Biden är det inga vårkänslor i vågmästardelstaten Georgia. Han tappar kraftigt i stöd hos de svarta väljarna som hjälpte honom bli president.
– Lyckas Biden inte få de svarta väljarna att resa sig från soffan förlorar han, säger professor Andra Gillespie.
Nya vallagar riktade mot de svarta kan också bli avgörande.
Andra Gillespie tror inte att särskilt många svarta kommer att rösta på Trump i stället för Biden.
– Den stora risken för demokraterna är att de svarta väljarna föredrar soffan framför vallokalen, säger hon när vi träffar henne på hennes spatiösa kontor tvärs över gatan från Emory-universitet där hon forskar på afroamerikaners väljarbeteende.
– Många är besvikna över den höga inflationen som gjort maten dyrare. En hel del tycker att Biden bara bryr sig om de svarta väljarna när det är dags för val.
Andra Gillespie slår upp sin dator och vänder den mot mig. På skärmen syns två kurvor. Den övre visar Obamas popularitet bland svarta väljare månad för månad under hans presidentskap. Den går upp och ner men aldrig under 75 procent.
Bidens kurva fluktuerar mer men går aldrig över 67 procent.
– Ingen president kommer upp i Obamas popularitet men Bidens siffror ligger ovanligt lågt även för att vara en vit president.
Ett klart orostecken inför den 5 november.
Republikanerna har inte varit overksamma sedan Trump överraskande förlorade Georgia i valet 2020.
Cliff Albright som leder organisationen Black Votes Matter oroar sig för den nya vallagen SB202 som antogs i Georgia för tre år sedan.
Skrämmer mest
– Den är specifikt utformad för att göra det svårare att rösta och den drabbar främst svarta, hävdar han när vi ses på organisationens kontor nära flygplatsen.
Det har talats mycket om att lagen förbjuder utdelning av mat och vatten till väljare som väntar i timslånga köer men andra delar av lagen skrämmer Morgan mer.
– Delstatens parlament kan ta över styret av enskilda valdistrikt om det anser det befogat och ogiltigförklara det distriktets röster. Vi kan göra allting rätt och ändå förlora.
Jag invänder att så lätt kan det väl ändå inte vara. Det måste väl finnas någon form av bevis?
Morgan ruskar bekymrat på huvudet bakom sitt välstädade skrivbord.
– Ribban är väldigt lågt satt. Det behövs egentligen inga bevis.
När den valansvarige i Georgia, Brad Raffensperger, efter valet 2020 fick ett telefonsamtal från Donald Trump där denne krävde att han skulle ”hitta” 11 700 röster för att ge Trump segern sade Raffensperger att det kunde han inte göra.
– Med den nya lagen blir det fullt möjligt, hävdar Cliff Albright. Det av republikanerna kontrollerade lokala styret kan ta över enskilda valdistrikt och kasta ut deras röster med hänvisning till att det gjorts något formellt fel.
Vågmästarstat
Det låter mer som diktatur än demokrati, invänder jag.
Cliff Albright slår hjälplöst ut med händerna.
– De som har makten har stiftat lagar som gör att de lättare ska kunna behålla den.
Vid sidan av denna ”detalj” finns det många andra delar av lagen som gör det svårare för svarta att rösta. Många republikanskt styrda delstater har infört liknande lagar.
Förbudet att lämna mat eller vatten till väljare som tvingas vänta i timslånga köer är en av dem.
– Frågan är varför man inför en sådan lag, säger Andra Gillespie. Utåt säger man att det är för att man är rädd för valfusk. Men man kan misstänka att det finns andra skäl som att exempelvis få färre svarta att rösta.
Georgia är en av sex vågmästarstater där valet kommer att avgöras. 2020 vann Biden delstaten med bara 11 700 rösters marginal. Det innebär att även små förändringar i väljaropinionen kan få stora konsekvenser för slutresultatet.
Det beror på det amerikanska valsystemet där vinnaren tar hem delstatens samtliga elektorsröster. En ganska liten röstövervikt i ett fåtal delstater kan räcka för att bli president.
Svårare att rösta
Georgia har bland annat gjort det krångligare att poströsta.
– Medan republikanska väljare oftast röstar på valdagen är det mycket vanligare bland demokrater och särskilt svarta väljare att poströsta.
Luftkonditioneringen på Gillespies kontor går igång med ett brummande ljud.
Vid förra valet fanns det särskilda valbrevlådor där väljarna kunde lägga sina poströster.
I årets presidentval får dessa brevlådor bara finnas i anslutning till vallokaler och väljarna måste kliva ur sina bilar och fysiskt gå in i lokalen för att lämna sitt kuvert i en låda.
– Det kan låta som en väldigt marginell förändring men det gör det krångligare för väljarna som är vana vid att kunna sitta kvar i sina bilar och lämna sin röst.
Tidigare kunde man lämna sin valsedel vid vilken tid på dygnet som helst. Nu får valbrevlådorna bara vara tillgängliga under kontorstid och maximalt två timmar före eller efter.
– För den som jobbar skift och bara kan lämna sin röst klockan två på natten kan det vara skillnaden mellan att rösta eller tvingas avstå.
Förhandsröstningen kommer också att begränsas mer i tid. Tidigare kunde väljarna rösta på helgerna under den period som förhandsröstning var tillåten. Nu blir det bara tillåtet att rösta en helg under perioden.
Köar i timmar
– Svarta väljare röstar mer på helgerna än vita. Det är svårt att avgöra hur de nya reglerna påverkar röstdeltagandet. Valdeltagandet i mellanårsvalet 2022 var lägre än mellanårsvalet 2018. Men det är för tidigt att säga om det beror på den nya lagen eller något annat.
Gillespie anser att de nya reglerna kommit till på grund av Donald Trumps anklagelser i det förra valet att poströster var en källa till fusk.
– Detta trots att alla undersökningar och rättsfall visar att det inte förekom något sådant fusk.
Hon ler ett kort menade leende.
En annan förändring är att valdistrikten inte längre behöver få tillstånd från justitiedepartementet för att minska antalet vallokaler. Färre vallokaler innebär längre köer som kan avskräcka.
– I svarta områden är det inte ovanligt att människor tvingas stå i kö både fyra och fem timmar för att få rösta. Kompromissen blev att vallokaler där det brukar vara långa köer ska förses med fler röstningsmaskiner. Men det är inget som kan ske på valdagen. Det måste ordnas på förhand.
Cliff Albright påpekar att många av de här vallagarna fanns redan i mellanårsvalet 2022.
– Då tillämpades de inte fullt ut. Jag fruktar att republikanerna kommer att sätta in den verkliga stöten i årets presidentval.
Gaza en black om foten
Andra Gillespie är inte förvånad över att opinionsmätningarna visar ett minskat stöd för Biden bland svarta väljare.
I presidentvalet 2020 lyckades demokraterna mobilisera de svarta väljarna på ett sätt som aldrig förr. Inte minst inför hotet om ytterligare fyra år med Trump som president.
– Det kan bli svårt att upprepa den framgången, tror Gillespie.
Cliff Albright är inte lika pessimistisk.
– Jag tror Biden kan vinna delstaten igen men det kommer att bli väldigt jämt.
Han fruktar dock att kriget i Gaza kan blir en rejäl black om foten för Biden.
– Framförallt många unga svarta är urförbannade på Bidens stöd till Israel. Blir det vapenvila imorgon kanske Biden kan vinna tillbaka dem. Men drar kriget ut på tiden är de förlorade för gott.
”Måste göra en perfekt kampanj”
I valet 2020 fick Biden 92 procent av de svartas röster i Georgia. Bara åtta procent röstade på Trump. I en opinionsmätning från den lokala tidningen Atlanta Journal- Constitution från januari var bara 58 procent av svarta beredda att rösta på Joe Biden. 20 procent uppgav att de skulle lägga sin röst på Trump.
I en nationell mätning från oktober förra året uppgav 71 procent av svarta i vågmästarstaterna (Georgia, Arizona, Nevada, Michigan, Pennsylvania och Wisconsin) att de skulle rösta för Biden. Det ska jämföras med de 87 procent som röstade för honom i samma delstater i valet 2020.
Andra Gillespie påminner om att Georgia i grund och botten är en delstat som lutar republikanskt.
– Demokraterna måste göra en perfekt valkampanj för att Biden ska kunna vinna den igen.
Hon jämför med Hillary Clinton som förlorade Georgia i valet 2016 – för att hon inte ägnade tillräckligt med kraft åt att mobilisera de svarta väljarna.
