Lättare tala om kränkningar efter metoo

helskärm

Kränkande behandling av kvinnor på arbetsplatser kunde länge viftas bort som "grabbighet".

Och maktens korridorer var ingen fredad zon, säger organisationspsykologen Lars Einar Engström.

– Det har varit en tystnadskultur som tack vare metoo inte kommer att fortsätta existera.

Förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) har lämnat riksdagen efter anklagelser om upprepade kränkningar av moderata riksdagskvinnor.

Enligt en av de utsatta, Cecilie Tenfjord Toftby, handlar samtliga fall om att Erlandsson lagt en hand på kvinnornas lår vid måltidssammanhang. Händelserna ska ha skett under 2016 och 2018. Efter att en av politikerna informerat moderaternas gruppledare Tobias Billström i höstas trädde en annan kvinna fram. Efter det ska ytterligare två personer ha utsatts.

– Gör man ingenting så händer det garanterat ingenting. Står man upp för något så har man i alla fall en möjlighet att förändra något som är fel, säger Cecilie Tenfjord Toftby (M) som anser att metoo-rörelsen gjort att det blivit lättare att tala om kränkningar.

Uppmanas att agera

Att metoo-rörelsen har ökat medvetenheten och handlingskraften inom organisationerna, anser även organisationspsykologen Lars Einar Engström som arbetat med jämställdhetsfrågan inom näringsliv och organisationer under 15 år.

– Tack vare metoo har det blivit snabbare och enklare att göra något som i Eskils fall.

Före metoo-rörelsen löste man vanligen den här typen av problematik genom att flytta på de utsatta kvinnorna. I dag är det mindre vanligt. I stället uppmanas medarbetare att rapportera om man ser eller hör något som kan tyda på att kvinnor utsätts för tafsning eller andra trakasserier. Medvetenheten hos organisationerna om att problemet existerar inom väggarna har ökat markant, säger han.

Centerpartiets gruppledare Anders W Jonssons beslut att be Erlandsson att avgå var helt rätt, anser Engström.

Dolda maktstrukturer

– Min rekommendation är alltid att ta bort förövaren.

Enligt Engström förekommer kränkningar mot kvinnor inom alla sektorer. Och politiken är ingen fredad zon.

Lina Stenberg, företrädare för S-kvinnor Stockholm, och grundare av uppropet #imaktenskorridorer, håller med.

– Det som är speciellt med politiken är att det finns maktstrukturer som är både officiella och inofficiella.

Att fler unga tjejer hoppar av politiken än vad unga killar gör kopplar hon till att många faktiskt utnyttjas av män i maktpositioner.

Ökad medvetenhet

– Det finns en struktur där män som har gjort något som inte är rätt har kunnat gå vidare medan tjejerna blir tysta.

Nyheten om Eskil Erlandssons avgång ser hon som ett tecken på att metoo-uppropet fortfarande lever.

– Det är positivt att man inte kan bete sig hur som helst när man har makt. Det som nu har uppdagats hade kanske inte kunnat ske innan metoo. Vi har en helt annan diskussion inom partierna. Kunskapen kring storleken på problemet har ökat, säger hon.

Att många väljer att inte polisanmäla ofredanden, trots att det kan handla om olagligheter, tror hon handlar om lojalitet trots att man kanske tillhör olika partier.

– Man vill inte bränna sina broar.