Strömmer vill inte lösa korruptionen

Hade själv fingrarna i syltburken

Gunnar Strömmer.

Vi vet en, nej två saker, om Gunnar Strömmer.

Det första är att han har en kreativ inställning till lagar och regler. När TV4:s Kalla Fakta låtsades vilja donera pengar anonymt till Moderaterna visade sig den dåvarande partisekreteraren både ivrig och lösningsorienterad. Strömmer radade smidigt upp möjliga arrangemang för att kringgå besvärliga bestämmelser.

Det andra är att han är en hal prick, vilket tydligast exemplifieras av att han trots avslöjandet i dag tjänstgör som justitieminister. Fingrarna drogs raskt upp ur syltburken, torkades av.

Ägde aktier

Johan Pehrson är inte heller någon dumstrut. Den liberala partiledaren har länge engagerat sig i att öka antalet ordningsvakter i det offentliga, och det med framgång. Samtidigt som L ville satsa miljardbelopp på ordningsvakter i kommunerna kunde Aftonbladet avslöja att Pehrson själv ägde 10 procent i ett bolag som bland annat erbjuder ordningsvakter.

Lotta Edholm ska vi inte glömma. Skolministern har knappt synts till sedan hon tillsattes i höstas. Men inledningsvis väckte hon väldig uppståndelse. Det avslöjades då att ministern ägde aktier för närmare 100 000 kronor i ett friskolebolag. ”De kommer jag sälja i dag”, sa skolministern samarbetsvilligt, efter att aktien gått upp med 7 procent på ett dygn.

Sverige mer korrupt

I dag kom nyheten att Sverige halkar ner på Transparency Internationals korruptionsindex. Ett tapp från 85 till 83 poäng av 100 möjliga gör att vi landar på den sämsta nivån på tio år. Fortfarande på plats fyra av de minst korrupta länderna i världen, förvisso, men trenden går åt fel håll.

I en intervju med TT pekar Transparency International Sveriges ordförande Ulrik Åshuvud på just Kalla Faktas avslöjande som en enskild händelse som satt spår. Fem av åtta riksdagspartier erbjöd påhittade potentiella välgörare sätt att donera på för att komma förbi reglerna om öppenhet – M, S, SD, L och KD åkte alla dit.

Dålig insyn

Men riktigt stora risken för korruption finns i de offentliga upphandlingarna. Transparency International varnar för att dålig insyn, intressekonflikter och vänskapsband bäddar för skumraskaffärer när stora projekt ska läggas ut. Slappa karensregler för politiker som kliver över till näringslivet är inte heller bra.

Att den nya regeringen just la ner en utredning om korruption ser i sammanhanget mindre elegant ut. Motiveringen att man vill ”ta ett omtag” verkar inte imponera på Ulrik Åshuvud, som uppmanar dem att återuppta arbetet snarast.

Våra ministrar talar gärna om lag och ordning. Men när det gäller antikorruptionen lyser krafttagen med sin frånvaro. Kanske är fingrarna helt enkelt för hala.

På Gunnar Strömmers kostymbyxor anas spår av torkad sylt.