”Stockholmare är mer korrupta än lantisar”
Kristersson håller Anna Kinberg Batra om ryggen
Anna Kinberg Batra har de senaste dagarna försökt rädda sitt sjunkande skepp. Som i frågan om varför hon anställt en kompis på en helt ny tjänst utlyst på en lapp i receptionen.
– Det talas om en lapp, men det kallas alltså annons, försvarade hon sig i TV4.
Den satt bara i receptionen och vad jag förstår var hon enda sökande?
– Det är väldigt viktigt för mig att det är rätt.
Ni satte upp en lapp i receptionen?
– Det var en annons.
Var publicerades den annonsen?
– Det stämmer att den satt i receptionen.
Ungefär så. Om och om igen i olika medier.
Just uttrycket ”det var en annons” har blivit en internet-meme. TV4 har till och med hakat på trenden och gjort en film på X med rubriken ”Ja, är det egentligen någon skillnad på en lapp och en annons? Vad tycker du?”
Hela nätet är nu fullt med lustigkurrar som gör sig roliga på hennes bekostnad.
”Stockholmare är mer korrupta än lantisar” skriver någon.
”VARFÖR tog hon åtminstone inte tillfället att säga "Min make har skrivit en hel fucking bok om lappar - jag vet allt om skillnaden" skriver en annan.
”Ceci n'est pas une lapp” skriver Expressens Viktor Barth-Kron med bild på en lapp.
Och så vidare.
För den som inte följer sociala medier kanske skämtandet kräver sin förklaring. Anna Kinberg Batra slog igenom i offentligheten när hon som MUF:are påstod att ”Stockholmare är smartare än lantisar” och hennes man David Batra har faktiskt gett ut en bok om arga lappar i exempelvis tvättstugor.
”Den som inte tar bort luddet ska dö!” heter den är och väldigt rolig.
Och Viktor Barth-Kron försöker vara finkulturell med en blinkning till den belgiska surrealisten René Magrittes Ceci n'est pas une pipe från 1929.
Magritte hade målat en pipa men det är ju ingen pipa utan bara en bild. Så texten lyder detta är ingen pipa.
Förklaringen blir längre än skämten. Vilket även det kan vara ett problem för Anna Kinberg Batra eftersom folk börjat tävla i att vara roligast.
Vad har hon då gjort?
Det började med att Aftonbladet avslöjade att Anna Kinberg Batra anställt sin kompis Anna Borgs på den nyskapade posten som planeringschef.
Det var uppseendeväckande. Anna Borgs är gift med Moderaternas vice partisekreterare Martin Borgs och Anna Kinberg Batra är gudmor till parets barn.
Den nya tjänsten utlystes alltså på den numera berömda lappen i receptionen – det var en annons! – där ingen annan än Anna Borgs såg den. Månadslönen blev på 88 000 kronor och beslutet fattades av Anna Kinberg Batra själv.
Det finns flera problem med detta. Enligt Justitieombudsmannen, JO, måste statliga tjänster utlysas och att som statlig chef själv anställa nära vänner kan vara jäv.
Facket har varit kritiska och JO kommer nu att utreda om något formellt fel begåtts.
Efter Aftonbladets avslöjande har en hel rad nya saker kommit i dagen. Ytterligare en privat vän, managementkonsulten Gunnar Ekman som hon bland annat skrivit en bok med, har rekryterats. Tjänsten, som är tidsbegränsad, utlystes inte alls och bara Gunnar Ekman sökte. Månadslönen är 90 000 kronor. Och ytterligare en topprekrytering, en beredskapschef, har genomfört på ett underligt sätt där den som anställdes inte uppfyllde kraven.
Sedan har näst högsta chefen på länsstyrelsen, den mångåriga länsöverdirektören Åsa Ryding, köpts ut för miljonbelopp av oklar anledning. Och det senaste, som DN var först med att avslöja, är att Anna Kinberg Batra först lät länsstyrelsen stå för kostnader kopplat till fem middagar och luncher med statliga rymdaktiebolaget, där hon också är ordförande.
Dessa har ägt rum på länsstyrelsens representationsvåning Tessinska palatset som hon disponerar.
Kostnaderna fakturerades vidare först när DN börjat ställa frågor om saken.
Slutligen har JO beslutat om ytterligare en utredning.
Det handlar alltså om en ganska omfattande härva där allt verkar gå tillbaka på Anna Kinberg Batra och hennes ledarstil.
Kinberg Batra har varit landshövding i lite drygt ett år. Arbetsmiljön har blivit så dålig att facket överväger att anmäla det hela till Arbetsmiljöverket.
Kritiken är bland annat att Anna Kinberg Batra ”driver myndigheten som ett politiskt parti”. Aftonbladet har tagit del av protokoll från fackförbundet Seko.
”Vi har fått flera klagomål från medarbetare om problem kring hur landshövdingen lägger sig i arbetet med politiska kommentarer och förväntar sig att medarbetarna ska arbeta som i en politisk organisation”, står det.
Anna Kinberg Batra är tidigare partiledare för Moderaterna och än så länge har Ulf Kristersson hållit henne om ryggen. Han duckar hela frågan om förtroendet. Partiboken är just nu sannolikt hennes viktigaste tillgång.
Regeringen har tidigare annars låtit statliga chefer sluta på löpande band. Den senaste var Charlotte Svensson, generaldirektör för Tullverket. Då hade uppgifter om missnöje bland personalen publicerats av bland andra Expressen. Inte helt olikt kritiken mot Kinberg Batra.
Men det finns en avgörande skillnad här, Charlotte Svensson var tidigare statssekreterare för Socialdemokraterna.
Och listan på statliga chefer som inte fått fortsätta börjar bli väldigt lång, med olika motiveringar.
Flera borgerliga ledarsidor har krävt Anna Kinberg Batras avgång men själv ser hon fram emot att sitta kvar, säger hon. Och på direkt fråga vill Ulf Kristersson inte kommentera utan gömmer sig bakom att det utreds.
Men vad tycker han? Politik är en förtroendebransch, som hans och Kinberg Batras företrädare som M-ledare Fredrik Reinfeldt uttryckte saken.
Det är fel att säga att ”Stockholmare är mer korrupta”. Snarare verkar det handla om en moderat partikultur. Kanske inte alla konstigheter i sig men det faktum att ledningen accepterar dem. Och att ingen tycks förvänta sig något annat.
Alla dessa moderater dom nyss var så talträngda om könslagen är tysta.
Där Magdalena Andersson jagades med blåslampa i frågor som Botkyrka eller Jamal El-Haj verkar Ulf Kristersson komma undan Anna Kinberg Batra-härvan.
Men Stockholms landshövding har faktiskt inte tillsatt sig själv. Det har Ulf Kristersson gjort. Och det är han som nu låter henne sitta kvar.