Här sköljde pressen bort krigets ohyggligheter
Art deco-hotellet Majestic ett av Saigons vackraste byggnader
SAIGONHOTELL 3 Det var en av Saigons vackraste byggnader då. Och är det kanske i ännu större utsträckning nu när arkitekterna i Saigon precis som hemma i Sverige verkar ha drabbats av kollektivt delirium. Hotel Majestic, ett mästerverk i klassisk art deco-stil, ligger nere vid floden och hit kom efter solnedgången presslegendarer som Horst Faas, Michael Herr, Sean Flynn, David Halberstam, Larry Burrows, Robert Capa, Dickey Chapelle och alla de andra korrespondenterna för att försöka skölja bort de syner de nyss sett.
1968 byggdes det på och döptes om till Huan My men alla kallade det förstås fortfarande för Majestic, det namn som byggherren Hui Bon Hoa gav det 1925.
I april 1975, när staten Sydvietnam sjöng sin svanesång, raserade en raket penthouse-sviten längst upp. Den nya kommunistregeringen döpte om det till Khách San Cuu Long och gjorde stället till ett gästhus för besökande utländska dignitärer.
Men namnet Majestic levde förstås kvar.
Nu heter det Majestic igen. Och utstrålar en nyrik prålig lyx och prakt som det väl kanske aldrig haft tidigare.
Fast det känns som … nåt påhittat.
Det enda som fångar min uppmärksamhet i lobbyn innan jag går hem till kvällsgroggen på Rex är två gamla motorcyklar som av nån anledning släpats in hit: en svart BMW 250 från 1950-talet, en sån som Baader-Meinhofligans terrordömde Norbert Kröcher, numera en fri man sedan många år, brukar köra omkring med hemma i Berlin.
Intill står en knallröd NSU från samma tid. Med sidovagn.
Vad gör dom här? Jag fattar ingenting.
