Åkessons band hoppas att du är ett korkat får

Bedårande barn försöker lura publiken att någon annan styr

Jimmie Åkesson spelar i bandet Bedårande barn, tillsammans med bland andra sångaren Marcus Öhrn

Jimmie Åkesson har äntligen tagit steget in i finrummet. Från simpel keyboardist – till textförfattare, i sitt band Bedårande barn. Nya låten ”Vem Dräper Draken?” är den första där Sverigedemokraternas partiledare ensam står för både musik och text. Något som forskaren Tobias Hübinette uppmärksammar i sin blogg.

Hübinette beskriver texten som ”koncpirasistisk” och jämför den med Ultima Thules ”kryptoantisemitiska” 1990-talshit ”Besten”. Och det finns många beröringspunkter med Thule-låten, där en avsändare djupt rotad i rasismen pekar ut ett ”dom” som styr och manipulerar bakom kulisserna. Ingen behöver gå längre än till mediearkivet för att veta hur Jimmie Åkessons världsbild ser ut. Hübinettes beskrivning är alltså helt rimlig.

Samtidigt har låttexten lika många beröringspunkter med svenska punklåtar som med rassemusiken. För det övergripande budskapet är att resa sig upp mot makten och göra något, något mer, något större hellre än att bara acceptera skiten som den är.

 

Bedårande barn sjunger Åkessons ord: ”Vem regisserar detta spel? Vem ser att kejsaren är naken? Vem röjer upp där allt gått fel?”

Det är inte så olikt hur exempelvis (antirasistiska) punkarna i bandet Gamla Pengar sjöng i ”Du är lurad”: ”Se mig i ögonen och stå för din sak. Det är en jävla soppa som ni regisserat, men nu kommer dagen då förtrycket förgör er.” För att nämna ett exempel.

Tematiken att krossa makten och göra revolt mot hela jävla systemet är ingen unikt nationalistisk musiktradition, snarare en stöld från punken.

Men det som gör Bedårande barn-låten så ohyggligt konstig är att han som skrivit den är partiledare för Sveriges näst största parti.

Att han som formulerar ”Vi har ett land på dekis/men du är väl ingen fegis/Kom igen och visa var du står” är den som styr landet. Att låttexten alltså formuleras uppifrån elfenbenstornet, raka vägen från makten och eliten, till folket. Och där sitter Jimmie Åkesson, hög på sig själv, och försöker få människor att tro att det är någon annan som styr.

 

Det är en närmast unik musikhändelse när det gäller att protestera mot makten. För den som ”regisserar detta spel”, för att använda Åkessons ord, är ju han själv. Trolleritricket är alltså att som högsta hönset stå och nicka och säga att allt är för jävligt men att någon annan bestämmer. ”Är du också ett av alla dessa får?” undrar en av Sveriges mäktigaste personer under det senaste decenniet. Han hoppas att du är det. För då kommer du fortsätta att gå på hans lögn.

Nej, jag kommer nog inte lyssna mycket mer på Bedårande barn. Ska jag lyssna på svensk systemkritisk musik föredrar jag Adam Nilsson & Insatsstyrkan: ”Vet du att dina föräldrar var fulla av skit, när dom lärde dig att vara rädd för alla som inte var tillräckligt vit.”

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln