Queer power med helgonet Hildegard

Hildegard i "Liber Scivias".

Madonnor har sällan varit mera rätt än nu. Men det sätt på vilket tyskan Hildegard von Bingen uppmärksammats är rent exceptionellt.

Under senare delen av 1900-talet adopterade new age-rörelsen skyddshelgonet Hildegard och såg i henne ett tecken för allt möjligt: healing, doftterapi, karma. Den unga feministrörelsen i Europa fick Hildegard som idol tack vare hennes texter om medeltida ”queer power”.

Det var hårda bud att bli nunna på 1100-talet. Redan som åttaåring skickas hon i benediktinkloster. Samtidigt får hon sin första uppenbarelse och sammanställer fyrtio år senare en tjock bok, som bland annat förutser kyrkans sekularisering. Så hon bygger ett eget kloster på Rupertsberg vid Bingen.

På Hildegards tid innebar sången en ritual, som att be två gånger. Och en sång riktad mot den akustiska punkt i valvet där ljudet förstärks av rummet och börjar självsvänga. Tanken är att musik är hörbar agitation. Ju enklare, desto bättre. Stjärnorna, planeterna, årstiderna, månaderna, åren, allt som rör sig och kan observeras på himlavalvet, plus allt annat, försökte Bingen göra musik av.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.