Freaky förlossningar i unika ”Dead Ringers”
Kvinnokroppen är ett slagfält för politik och profit i nya serien
Här kommer tre skitläskiga grejer: Förlossningar, tvillingar och dysfunktionella familjerelationer.
Allt det här handlar intressanta ”Dead Ringers” om, en serie som nu finns i sin helhet på Amazon Prime. Serien är en remake av David Cronenbergs film från 1988. Cronenbergs film handlar om ett manligt tvillingpar som är experter på fertilitet men i Alice Birch samtida version är tvillingparet kvinnor.
Läskigast av de tre grejerna är förlossningar. Därför hatar jag sjukhusserier, där man riskerar att se folk föda, trots att scenerna alltid är censurerade och hafsiga. Men så fake är det inte i ”Dead Ringers”. Tvärtom.
Kvinnohälsa blir i ”Dead Ringers” skådeplatsen för en riktig freakshow, vilket på många sätt känns helt självklart. För ja, ok, ”det mest naturliga”. Men erkänn också att det är så jävla freaky? Blod som sprutar, slem som geggar, tarmar, urinblåsor och rödblåa fittor. I ”Dead Ringers” är förlossningen lika gore som den faktiskt är, utan att för den sakens skull vara överdriven.
Rachel Weisz spelar briljant båda tvillingarna Mantle, de brittiska systrar i New York som är geniala gynekologer. Beverley, flatan med uppsatt hår, är introvert och drömmer om ett förlossningscenter där kvinnor får föda på sina villkor. Elliot, karltokig med utsläppt hår, är torsk på kokain, förför sina patienters män och bedriver dark science i sitt labb.
Serien är ovanlig eftersom den skildrar kvinnohälsa. Att den dessutom skildrar den som samtida fenomen med skärpa, humor och en stor dos dystopi gör den unik. Ingen del av kvinnolivet kommer undan trenden wellness som är i symbios med nedmonterad vård.
De senaste åren har det blivit trendigt med en annan approach till sin födsel än den kvinnor tidigare tvingats acceptera. Ingen medveten människa kallar det för naturlig födsel, eftersom alla födslar är naturliga, men trenden har ändå vibe av det som en gång ansågs vara naturligt. Fler vill föda hemma och tillsammans med en doula, utan bedövning, borta från sjukhuset. Samtidigt rör sig sätten vi blir föräldrar på längre och längre bort från det som en gång klassades som naturligt.
Just de här två tendenserna, som vid en första anblick kontrasterar varandra, skildrar ”Dead Ringers” briljant. I systrarna Mantles twistade värld har kvinnor blivit så illa behandlande att förlossningsvården blir full on livsstil – för den som har råd – och onda investerare satsar allt på att göra graviditet till fulländad konsumtion.
Elliot, en modern Frankenstein, oroar sig inte för konsekvenserna. Vad händer till exempel med abortfrågan, om man som Elliot bestämmer sig för att experimentera med hur tidigt man kan förhindra ett missfall och göra om den till en tidig födsel?
De obesvarade frågorna bidrar lika mycket till skräcken som seriens mer traditionella obehag. Skräckinjagande är också tvillingarnas stolthet, det stora förlossningscentret på Manhattan. Läkarna är klädda i rött och de trippiga miljöerna ser ut som en mardröm drömd av David Lynch.
Men läskigast av allt är hur nära denna förvrängda verklighet känns.
Kvinnokroppen är ett slagfält, för politik och profit. Ofta mer på riktigt än på låtsas. I seriens första avsnitt jobbar tvillingarna fortfarande på ett vanligt sjukhus. På en brits ligger en höggravid kvinna. När Beverly ber om tillåtelse att undersöka henne så svarar en äldre kvinna som står bredvid jakande. Irriterad frågar Beverley kvinnan på britsen igen men hon skjuter ifrån sig frågan, eftersom det inte är hennes bebis. Att det är hennes kropp spelar mindre roll.
Vi blir påminda om att surrogatmödraskapet innebär att kvinnor redan nu används som labbskapade livmödrar. Det behövs ingen Frankenstein till det.
