Nu ryter vi författare ifrån, justitieministern
Debattörerna: Vi måste få skälig ersättning – försök inte tona ner EU:s direktiv
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-03-07 | Publicerad 2022-03-06
DEBATT. Bakom varje bok finns en författare och ofta också en översättare. Det gäller kurslitteraturen i skolan, pekboken på sovrumsgolvet och ljudboken i mobilen.
För att de ska fortsätta finnas måste de som skriver dem få skälig ersättning. Så är det inte längre – inte på den digitala marknaden. Vi författare och översättare får nu allt mindre makt över våra verk, och allt sämre betalt.
De senaste protesterna mot Spotify, där flera artister har lämnat plattformen, sätter fingret på hur avgörande upphovsrätten är. Utan kulturskaparna är streamingtjänsterna ingenting.
Det är dags att regering och riksdag gör något åt situationen, annars kommer vi att se samma mönster på fler områden.
Digitaliseringens negativa konsekvenser för upphovspersonerna har lett till att EU i april 2019 antog ett direktiv om upphovsrätt på den digitala marknaden – det så kallade DSM-direktivet.
Syftet är att anpassa upphovsrätten till den digitala marknaden, och skydda upphovspersoner som typiskt sett är den svagare parten i förhandlingar om avtal och ersättning.
Direktivet vill förbättra den svenska upphovsrättslagen så att författare och översättare har rätt att veta hur deras verk används, och vilka intäkter de genererar på digitala plattformar. På så sätt kan upphovspersonerna kräva skälig ersättning.
Det är väl inte mer än rätt? Det är självklart att författaren ska ha den huvudsakliga makten över sina böcker, eller?
Det tycker tydligen inte Morgan Johansson och justitiedepartementet. Mycket pekar just nu på att den svenska hanteringen av direktivet går emot direktivets tänkta syfte, och därmed vad som är bäst för upphovspersonerna.
I direktivet står det att upphovspersoner ska ha rätt till insyn och skälig ersättning, samt möjlighet till ersättning i efterhand.
Dessa skrivningar är tydligt nedtonade i det svenska lagförslaget.
Det betyder att regeringen har valt att ställa sig på de stora aktörernas sida – de dominerande streamingtjänsterna och de stora förlagen, som tjänar allt mer på bekostnad av litteraturens sämst betalda: författarna och översättarna.
Vi menar att även den digitala användningen av verk måste omfattas av de nya reglerna, precis som direktivet föreslår.
I dag skapas de stora värdena hos streamingtjänsterna – men utan ökade intäkter till upphovspersonerna. När de inte garanteras insyn i hur deras verk används finns heller ingen möjlighet för författare och översättare att bedöma om de har fått skälig ersättning.
Detta kan direktivet ändra på. Direktivet kan stärka upphovsrättslagen. Det kan stärka upphovspersonerna. Men knappast försvaga marknadens dominanter.
Vi frågar er detta: Vill ni kunna lyssna på er deckare på väg till jobbet? Vill ni att era barn ska ha matte- och engelskaböcker i skolan? Vill ni ha kultur, debatt, kunskap och bildning?
Om ni vill det måste ni förstå att personerna bakom dessa böcker måste ha vettiga villkor. Ska det finnas författare och översättare, måste det finnas en lagstiftning som skyddar deras rätt till de böcker de skriver, och de inkomster de genererar.
Annars kommer ingen längre ha råd att skriva fler böcker.
Därför vänder vi oss nu till Morgan Johansson och justitiedepartementet med ett krav: Inför direktivet som det är tänkt, som en skyddslagstiftning för kulturskapare.
Stärk den svenska upphovsrättslagen – den fungerar inte på dagens marknad. Om ni gör det lovar vi, å våra medlemmars vägnar, att fortsätta göra det vi kan bäst: skriva böcker som ger nöje, kunskap och bildning till samhället.
Så att Sverige fortsätter vara en läsande och tänkande nation, fylld av kultur.
Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges författarförbund
Per Kornhall, ordförande i Läromedelsförfattarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.