Nu måste vi kockar stå upp för bättre skolmat

Stjärnkockar: Det är dags att göra som Jamie Oliver och starta ett upprop i Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-03-31

Skola efter skola tvingas nu skära ned i matbudgeten. Vi uppmanar nu våra kollegor i restaurangköken till ett liknande initiativ som togs i Storbritannien, skriver stjärnkockarna Fredrik Eriksson och Malin Söderström. 2005 drog Jamie Oliver igång kampanjen ”Feed me better” för bättre skolmat i brittiska skolor.

DEBATT. I början av 2000-talet samlades en enad kockkår i Storbritannien bakom skolmatskampanjen ”Feed me better”. Bakgrunden var de nedskärningar som gjorts i skolmaten under många år och som ledde till ett snabbt växande ohälsoproblem och fallande skolresultat.

Nyligen presenterades LRF Mjölk ”Kostchefsundersökningen” som visar att vi är på väg i samma riktning. Skola efter skola tvingas nu skära ned i matbudgeten. Sju av tio hindras från att bibehålla eller öka kvaliteten på skolmaten. 

Det är högst alarmerande siffror ur flera aspekter. 

 

Trots att Sverige är ett litet land, så är vi en stor aktör i kockvärlden. Svenska kockar gör succé med innovativa och smakrika rätter, vi vinner en mängd priser och vi vet hur viktigt det är med äkta råvaror som kommer från Sveriges bönder. 

Fröet till det svenska kockundret ligger i skolans intresse för att pedagogiskt och praktiskt lära ut om råvaror, smakupplevelser och måltidens betydelse för ett mer hälsosamt och socialt liv.  

Men när nu kostcheferna tvingas dra ner ytterligare på skolmaten så är risken att vi hamnar där Storbritannien var i början av 2000-talet, med ökade ohälsotal, lägre intresse för matkonsten, hungrigare magar, stökigare lektioner och sämre betyg. 

 

Vi har under hela våra karriärer som kockar, krögare och restaurangchefer värnat om de svenska råvarorna, inte för att vi är patriotiska, utan för att de håller så hög kvalitet vad gäller djurvälfärd och växtskyddsanvändande.

Att handla råvaror direkt från bonden som man kan besöka på gården ger också ökad förståelse och respekt för hur maten kommer från jorden till borden.   

 

När vi hör kostcheferna och eleverna bekymra sig över neddragningarna på skolmaten, blir vi oroliga över var den svenska kocktraditionen ska ta vägen. Tappar vi det intresse som så många under så lång tid har arbetat så hårt för att få upp, så är det frågan hur vi ska ta detta arv vidare in i nästa generation. 

God och hälsorik mat är nyckeln till ett hållbart samhälle och garanten för att Sveriges kockar även i framtiden ska kunna erbjuda en minnesvärd upplevelse på våra restauranger. 

 

Det är ingen som vinner på att kommunerna drar ner på skolmaten, inte ens kommunen själv. Studier visar att för varje satsad krona på skolmaten får samhället, alltså kommunen, tillbaka fyra kronor i form av lägre sjukvårdskostnader och högre skatteintäkter. 

Vi har alla ett gemensamt intresse i detta och precis som ÖB och civiliministern skärpte tonen för den stärkta beredskapen skärper vi nu tonen för att politiker på kommun- och riksnivå tar skolmatsfrågan på allvar.  

 

Vi tar skolmåltiderna på allvar och vi uppmanar politiker, rektorer och andra beslutsfattare att ta del av Skolmatskommissionens nyss släppta rapport som ger konkreta åtgärdsförslag för att utveckla och förbättra skolmaten som serveras till våra barn och ungdomar. 

Vi uppmanar nu våra kollegor i restaurangköken till ett liknande initiativ som togs i Storbritannien i form av skolmatskampanjen ”Feed me better”.

Vi professionella måste gå före. Låt oss se LRF Mjölks kostchefsundersökning och Skolmatskommissionens slutrapport som startskottet för en bred diskussion - och en uppmaning att agera i tid. 


Fredrik Eriksson, kock och krögare, Långbro Värdshus och Restaurang Nationalmuseum 
Malin Söderström, kock och krögare, Restaurangen Moderna museet, MS Gustafsberg VII, The Fishery, Brunkebergstorg och The Fishery, Teatern, The Oak Canteen och Systrarna Söderström i Sund

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln