Vi behöver ett europeiskt FBI

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-11-18

FP: Terrordåden visar att vi behöver ett djupare samarbete inom EU

Jasenko Selimovic, Cecilia Malmström och Cecilia Wikström.

DEBATT. När Frankrike i fredags utsattes för fruktansvärda terrorattacker, attackerades hela Europa. Attentaten i Paris aktualiserar på nytt behovet av ett djupare europeiskt samarbete. Terroristerna rör sig kors och tvärs över nationsgränserna. Så måste också polisen i EU göra.

Vi behöver se en förstärkning av Schengens informationssystem, en gemensam kamp mot olagliga vapen och radikalisering, och specifika insatser mot Daesh.

Europeiska lösningar behövs och framför allt ett europeiskt FBI, en polisstyrka som kan röra sig över hela EU:s territorium, för att utreda brott och för att underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna runt om i EU:s medlemsländer. Likaså måste det gemensamma ansvaret för de yttre gränserna effektiviseras genom ett starkare Frontex med egen personal och bättre användning av Schengens informationssystem. Dessutom krävs en harmoniserad vapenlagstiftning för att minska brottssyndikatens tillgång till vapen.

Även om mycket har blivit bättre under senare tid så behöver mer göras.

Våldsbejakande ideologier är ett allvarligt hot mot Europas säkerhet. London, Madrid, Toulouse, Oslo, Paris, Bryssel och Trollhättan – listan över terrordåd i Europa kan tyvärr göras ännu längre med attacker mot judar och romer, islamofobiskt våld, bränder i flyktingbostäder, nazistiska demonstrationer och rasistiskt våld. De våldsbejakande nätverken rekryterar för fullt och vi är alla berörda av säkerhetshoten.

EU-kommissionen satte därför upp RAN – Radicalisation Awareness Network – som syftade till att på europeisk nivå få bättre samverkan mellan poliser, frivilligorganisationer, socialarbetare, skolor och andra grupper för det förebyggande arbetet. RAN har sedan utvecklats till ett europeiskt centrum mot extremism, som ska föra samman befintlig bred sakkunskap, spåra finansiering av terrorism och ta itu med grundorsakerna till extremism.

De har en viktig roll i arbetet mot de återvändande européer som krigat i Syrien. Nu måste medlemsstaterna skjuta till ordentliga, långsiktiga resurser i detta viktiga arbete.

Parallellt med de diplomatiska insatserna som görs för att hitta en lösning för fred i Syrien, måste vi fördjupa vårt europeiska samarbete på säkerhets-, försvars- och utrikesområdet. Det kan bli aktuellt att radikalt förändra EU:s budget så att den bättre återspeglar EU:s utmaningar och tillsätter resurser för prioriterade åtgärder. Sverige måste också ställa upp med svenska militära medel mot Daesh.

Som liberaler måste vi mana till besinning och påminna att åtgärder mot terrorismen måste respektera våra demokratiska principer. Vi måste försvara oss mot de krafter som vill sätta människors grundläggande rättigheter och rättsstatens principer om frihet ur spel. Det gäller givetvis proportionalitet vid övervakning och begränsningar av den fria rörligheten.

Detta gäller även när politiska ledare använder sig av Paris-attackerna för att slå ifrån sig ansvar i asylkrisen. Nu mer än någonsin tidigare måste vi försvara asylrätten och ett fördjupat europasamarbete.

Sverige kan inte bara efterlysa europeisk solidaritet och federala åtgärder när vi själva står inför utmaningar där vi behöver hjälp av våra europeiska vänner. Sverige ska lojalt och solidariskt ställa upp på gemensamma utmaningar på det ekonomiska, säkerhets- och försvarspolitiska fältet. Som en del av Europa och därför krävs det att alla politiska partier konstruktivt deltar.

Cecilia Malmström

Jasenko Selimovic

Cecilia Wikström