Ukrainska barn tvingas köa för mat – i Sverige
Debattören: Den låga dagersättningen till dem som flytt hit är ovärdig
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-01
DEBATT. Ukrainska flyktingar i Sverige är beroende av nödhjälp. Dagersättningen till flyktingar har inte höjts sen 90-talet.
18 månader efter flykten står Andreii fortfarande i matkö med sin mamma. Kan någon förklara varför vi tycker att barn som flytt krig ska behöva köa för nödhjälp?
Jag vill berätta för dig om Andreii. Han är en av alla de barn från Ukraina som kommit till Sverige efter att kriget eskalerade. Hans pappa ligger vid den ukrainska frontlinjen.
Nu står Andreii i matkön utanför Röda Korsets lokal i Hagsätra och håller sin mammas hand. Han vill gärna ha ett äpple att äta. I Ukraina fick han alltid äpplen.
I Sverige måste han och hans mamma köa för att få en matkasse med det nödvändigaste. Inne i Rödakorslokalen får han frukt. Andreiis lilla kropp behöver vitaminerna.
Kön utanför vår lilla lokal, där frivilliga brer mackor och packar kassar, ringlar lång oavsett om det är en varm sommardag eller många minusgrader.
Varje vecka kommer flera hundra ukrainska flyktingar från hela Stockholms län till oss. Mest kvinnor och barn, många äldre, en del män också.
Sedan våren 2022 har Röda Korslokalen i Hagsätra fungerat som en mötesplats där ukrainska flyktingar kan träffas, få information om det svenska samhället och äta sig mätta.
Varje fredag delar vi ut kassar med det nödvändigaste: potatis, morötter, lök, frukt och välling eller gröt till småbarnen, hygienartiklar och blöjor. Där finns begagnade klädesplagg och skor. Givmildheten hos vanliga människor är överväldigande stor.
Många av de ukrainare som flytt till Sverige för snart två år sedan är kvinnor med barn.
Man köar inte för ett halvt kilo potatis, några morötter, lök och lite frukt och blöjor, om det inte verkligen behövs. Hjälpen Röda Korset i Hagsätra ger går mer och mer mot nödhjälp.
De som kommer till oss är hungriga, eftersom dagersättningen från Migrationsverket inte räcker ens till frukost och middag och allra minst till vinterkläder och skor.
Jag får berättat för mig om mammor med små barn som återanvänder blöjor. Jag hör om oron över tandvärk som resulterar i utdragen tand , eftersom vuxna över 18 år bara har rätt till vård som inte kan anstå och där ingår inte lagning av tänder.
Den tacksamma kramen från en äldre man med artros som får ett par bekväma skor vill aldrig ta slut.
Dagersättningen till flyktingar har inte höjts sedan 1994. Hit räknas också direktivflyktingar från Ukraina.
Det hade kunnat ändras i höstbudgeten men gjordes inte, trots att inflationen rusat och gjort maten dyrare. Trots återkommande larm från Svenska Röda korset och andra organisationer.
I Sverige låter vi barn som flytt från ett invasionskrig stå med mamma i matkö. Det är ovärdigt.
En ensamstående vuxen från Ukraina, som bor på ett av Migrationsverkets boenden där mat inte ingår, får 71 kr per dag. För barn stiger ersättningen med åldern och är från 37 kr upp till 50 kronor per barn och dag.
En mamma med två barn, två och fem år gamla, ska alltså klara sig på cirka 4 500 kronor i månaden. Det ska räcka till mat, kläder, hygienartiklar, mediciner, förbrukningsvaror, tandvård och alla fritidsaktiviteter.
Många av de ukrainare som kommit hit är välutbildade och vill inget hellre än att jobba och bli en del av samhället. Många har också fått jobb. Men de byråkratiska hindren är stora.
Utan svenska språket är det svårt att få en anställning. Det tog lång tid innan de fick möjlighet att lära sig svenska genom SFI, trots att de har uppehållstillstånd via EU:s massflyktsdirektiv.
18 månader efter flykten står Andreii fortfarande i matkö med sin mamma. Hennes 71 kronor i dagsersättning gör att hon måste stå där i stället för att studera svenska nu när hon äntligen får gå på SFI.
Jag hör om ukrainare som tröttnat på den svåra situationen i Sverige och helt enkelt rest tillbaka om deras hem har funnits kvar.
Jag följer pressträffar och nyheter om militärt stöd till Ukraina. Och jag funderar på hur det är att strida vid fronten och samtidigt veta att dina barn, som flytt till säkerheten i ett annat land, längtar till lunchen i skolan för att kunna äta sig ordentligt mätta.
Regeringen presenterar nyheter om stöd till människor i Ukraina, och det behövs. Men varför ska Andreii här i Sverige inte få den mat och näring som hans kropp och hjärna under utveckling behöver?
Jag funderar på hur barnen ska orka lära sig i skolan när magen kurrar. Alla vet vi att barn behöver näringsrik, varierande mat för att utvecklas och för att kunna ta till sig undervisningen och prestera bra.
Dagersättningen som Andreii får räcker till en halv liter mjölk, en burk barnmat, ett par skivor ost, några bitar bröd, lite havregryn.
Varför ska ukrainska barn som flytt till Sverige behöva stå i matkö med sin mamma? Allt det funderar jag på, samtidigt som jag tillsammans med frivilliga från Ukraina sorterar potatisar, packar matkassar och delar ut frukt till barnen.
Charlotte Lagersten, volontär
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.