Influencers påverkar ungas psykiska hälsa

Forskare: Vi har en mental hälsokris – se över lagstiftningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-11-22

Vi lever i en konsumtionskultur. Reklamen från influencers kan ge många svar på varför ungdomar mår sämre i dag än för 20 år sedan, skriver Cecilia Solér.

DEBATT. Vi måste börja belysa sambandet mellan influencers och ungas psykiska hälsa.

Att influencers, och inte minst Bianca Ingrosso, kopplas samman med överkonsumtion av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari är ett viktigt tecken på att influencers påverkan på konsumtion närmare behöver undersökas.

Vad som skyms i debatten är hur den av influencers pådrivna (över)konsumtionen av allt från kläder, utlandsresor, skönhetsingrepp, smink osv påverkar vårt mående, speciellt då ungas psykiska hälsa.

 

Ledande forskare inom barn- och ungdomspsykiatrin samt företrädare för Bris, Mind, Friends med flera ser att det saknas kunskap om varför ungdomar i åldrarna 11–15 år befinner sig i en mental hälsokris med ökade psykiska besvär.

Den ökade skärmanvändningen anses vara en viktig pusselbit.

Forskning inom marknadsföring visar att innehållet i den sociala medieanvändningen kan ha en avgörande betydelse för ungas psykiska mående.

Influencers delvis dolda budskap – att du egentligen inte duger som du är utan att du blir i alla fall lite lyckligare om du opererar ansiktet/brösten, har ett six-pack på magen, köper en ny ögonskugga eller ett par nya byxor – kan vuxna i bästa fall se igenom eftersom vi har erfarenheten att denna typ av lycka är kortvarig.

För ungdomar som utforskar sin identitet och saknar mycket av denna erfarenhet, har influencers stort genomslag på hur man vill se ut och hur man vill vara som person.

 

Vi lever i en konsumtionskultur, alltså ett samhälle där känslor, önskningar, drömmar och planer till stor del uttrycks i termer av vad vi vill konsumera.

Konsumtion av produkter som drivs av influencers reklam kan ge många svar på varför ungdomar mår sämre i dag än för 20 år sedan.

Influencerekonomin där människor blir kända och i bästa fall rika genom att knyta (unga) följare till sig genom att använda sig själva och sitt framgångsrika liv som en reklampelare för olika typer av produkter och tjänster, påverkar starkt ungas självbild och vem de vill vara.

 

Influencers som gör reklam skapar ideal för hur man skall vara klädd, hur man skall se ut och vilka produkter man med fördel ska köpa om man vill efterlikna dessa ideal.

Psykologisk forskning visar att när vi människor jämför oss med de ideal som influencers representerar i form av perfekta kroppar och ansikten, nyaste och coolaste kläderna, så blir vi ångestfyllda och stressade.

En drivkraft bakom vår konsumtion av just de produkter och tjänster som influencers gör reklam för är att vi vill undvika den sociala ångest och osäkerhet som skapas av att inte följa aktuella modetrender och klä sig enligt de ideal som målas upp av influencers.

 

Forskning inom marknadsföring och konsumtionskultur visar att idealiserade bilder av konsumtion – en av grundpelarna i influencers stora inflytande på unga människors konsumtion och självbilder – bidrar på ett betydande sätt till psykisk ohälsa.

I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att många influencers är öppna med sin egen psykiska (o)hälsa och det är sannolikt så att konsumtion för dem är ett sätt att skapa positiva känslor och minskad ångest, en strategi som förs över till deras unga följare.

 

Om vi ska komma till bukt med ungas psykiska hälsa måste vi uppmärksamma den sociala ångest som skapas av att inte köpa de produkter och tjänster som influencers har eller gör reklam för, eller av att inte försöka efterlikna dem.

Lagstiftning som berör influencerekonomin inriktas i dag på vad som räknas som betalda samarbeten eller inte. Lagstiftaren vill att det ska synas tydligt när influencers gör reklam.

Från ett hälsoperspektiv behöver vi även studera och vid behov reglera effekterna av reklam och/eller påverkan från influencers, på ungas psykiska hälsa.


Cecilia Solér, docent i marknadsföring, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.