Att bränna koranen är inte yttrandefrihet
Muslimska trossamfund i Sverige: Antimuslimska krafter har tillåtits kapa debatten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-07-08
DEBATT. Blickarna riktas mot Sverige från en omvärld som skarpt fördömer koranbränningen vid Stockholms moské i samband med firandet av den muslimska högtiden Eid al-Adha.
På kort tid har FN:s människorättsråd kallat till extrainsatt möte, den islamiska konferensorganisationen (IKO) har påmint Sverige om att efterleva internationell rätt, som klart och tydligt förbjuder all uppmuntran till hatbrott med religiös grund och påven Franciscus har uttryckt Vatikanens avsky för koranbränningen.
Mot den bakgrunden har den svenska regeringen senfärdigt, genom UD, uttalat sitt eget fördömande av koranbränningen.
Vi välkomnar omvärldens starka ställningstagande men beklagar att det ska behövas för att vår regering ska visa den tydlighet som svenska muslimer efterfrågat ända sedan 2022 när den danska högerextrema politikern Rasmus Paludans upprepade gånger brände koranen i Sverige.
Som muslimska trossamfund strävar vi efter att främja en konstruktiv dialog och vi är redo att samarbeta med regeringen, civilsamhället och andra religiösa samfund för att skapa ett samhälle där alla medborgare kan känna sig trygga och välkomnade.
I den andan ordnar vi i morgon, söndag, en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm där vi som svenska muslimer visar vår kärlek för koranen samtidigt som vi manar lagstiftare och domstolar att ge oss det rättsliga skydd från den sortens övergrepp som koranbränningar utgör.
Vi menar att antimuslimska debattörer har tillåtits kapa debatten med sin framställning av koranbränningar som en nödvändig del av yttrandefriheten.
Yttrandefriheten står och faller lika lite med tillåtandet av koranbränningar som den står och faller med tillåtandet av förtal, uppvigling eller öppet förevisande av nazistsymboler.
Samtidigt har vissa politiker genom uttalanden och åtgärder själva bidragit till att trissa upp stämningen så att politiken hamnat i knät på de antimuslimska krafterna.
Den största politiska risken har blivit att kritiseras för att ”vika sig för islamister”, som det lätt heter, om man försvarar muslimers rättigheter och resultatet har blivit politiska åtgärder som vänder sig mot alla organiserade uttryck för muslimsk identitet i Sverige.
Muslimska friskolor stängs trots att de återkommande visar goda resultat i Skolverkets inspektioner, Muslimska studieförbund får sina bidrag indragna på tvivelaktiga grunder och ledande politiker kräver till och med indragna bidrag till muslimska biståndsorganisationer som framgångsrikt bistår de mest utsatta människorna i världen.
Koranbränningarna är därför inte isolerade händelser utan sker i ett större sammanhang präglat av islamofobi där muslimer behandlas som hot mot samhället i stället för som värderade medborgare.
Man kan därför med fog tala om en helomvändning när regeringen nu fördömer koranbränningar. Vi minns att när koranbränningarna pågick 2022 undrade vice statsministern Ebba Busch varför polisen inte sköt skarpt mot de som hon tyckte var islamister.
På Expressens och Dala-Demokratens ledarsidor kritiseras regeringens fördömande som ett utspel av hyckleri kopplat till den svenska Natoansökan och det internationella trycket mot Sverige.
Det kan ligga något i det. Men det kan också vara så att omvärldens starka reaktioner öppnat upp ett utrymme för mindre muslimfientliga politiska och juridiska ställningstaganden.
Hittills har inga hetsanmälningar mot koranbränningarna prövats av domstol även fast tidigare justitiekanslern, Göran Lambertz, visat att koranbränningar redan med existerande lagstiftning borde bedömas som hets mot folkgrupp.
Även Civil Rights Defenders menar att koranbränningar utgör hets mot folkgrupp och att lagen bör förtydligas och har skickat in flera anmälningar mot hets mot folkgrupp.
Görel Granström och Karin Åström visar i intervjustudien Life Cycle of a Hate Crime att den svenska hetslagstiftningen i teorin borde ge skydd mot koranbränningar men att det inte får genomlysning i den praktiska tillämpningen på grund av polis och åklagares okunskap.
Vi delar dessa juridiska experters bild och Civil Rights Defenders som drivit frågan och vill därför se ett förtydligande av bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Det behöver framgå i lagtexten vilka omständigheter som enligt förarbeten och praxis ska ligga till grund för bedömningen om ett meddelande ger uttryck för missaktning.
Lagen behöver ta hänsyn till syftet bakom meddelandet och i vilket sammanhang det har uppkommit, exempelvis tidpunkten, platsen för spridningen samt det rådande politiska och sociala klimatet.
Mustafa Issa, Förenade islamiska föreningar i Sverige
Haider Ibrahim, Islamiska shia-samfunden
Ruhsar Özturk, Sveriges muslimska förbund
Mahmoud Khalfi, Stockholms moské
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.