Livsviktiga läkemedel saknas på apoteken

Debattörerna: Medicinbrist och utbyte av läkemedel gör läkarens jobb omöjligt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-01-10

helskärm

DEBATT. Att vara läkare och försöka skriva ut rätt läkemedel till sina patienter är en stor utmaning i sig men förutsättningarna i dagens Läkemedelssverige gör det i princip omöjligt.

För ett par år sedan var det ovanligt att läkemedel saknades på apotek. Nu är det vardag. Problemet är internationellt men Sverige saknar en plan för lagring av läkemedel.

Därför måste läkare ofta leta ersättningsläkemedel åt sina patienter när ordinarie läkemedel är tillfälligt slut. Senaste året har det bland annat handlat om läkemedel för folksjukdomar som diabetes och högt blodtryck men även antibiotika, läkemedel för rökavvänjning, mot inflammation och epilepsi.

Ett annat ännu större problem är att det är mer regel än undantag att ett och samma läkemedel har olika namn och utseende.

I stället för att namnges utifrån den verksamma substansen har nämligen många läkemedel ett produktnamn som tillverkaren valt. Nästan 700 000 svenskar behandlas till exempel varje år med den vanliga blodfettsänkande substansen atorvastatin.

Men atorvastin har 14 produktnamn såsom Lipitor, Atorbir och Lipistad. Ibland substansen med tillägg av företagsnamn som Krka, 1A Farma eller Xiromed.

På receptet måste läkaren skriva produktnamnet men sedan 20 år ska apoteken byta ut till billigaste läkemedlet med samma substans. Då kommer namnet på burken inte vara det samma som namnet på receptet och inte detsamma som på läkemedelslistor från vård eller apotek.

Totalt görs nära på 40 miljoner utbyten av läkemedel på apotek under ett år i Sverige.

Att kunna skriva recept med substansnamn för de läkemedel som byts ut på apotek skulle göra det enklare för patienterna. Det skulle ge samma namn på läkemedlet på de skilda listorna från vård, apotek och E-hälsomyndigheten och kunna skrivas ut tydligt på apoteksetiketten.

Detta har Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund efterlyst sedan länge och E-hälsomyndigheten har sedan fyra (!) år ett regeringsuppdrag att göra det möjligt.

Utöver detta finns i många regioner journalsystem som inte kan dela information om patientens läkemedel. Andra regioner har redan löst detta. Men även där saknas recept på läkemedel som patienten fått från läkare i andra regioner.

Målet med den lagstadgade nationella läkemedelslistan är att ha en enda läkemedelslista i Sverige för patienter, vård och apotek. Men det finns många hinder och kommer ta flera år innan det målet kan nås.

En vanlig patient på vårdcentralen som är 75 till 80 år kan ha uppemot tio olika läkemedel av vilka kanske fem byter namn och utseende varje kvartal. Lägg till det skilda listor från vård, apotek och E-hälsomyndigheten med en uppsjö av olika namn på samma läkemedel.

Dessutom kanske en till två av läkemedlen inte finns i lager på apotek medan bara var tredje till var fjärde svensk har en fast läkare som kan hjälpa till. Då inser man hur otroligt svårt det kan vara som patient.

Det är nog mer regel än undantag att svenska patienter med flera läkemedel tar något eller några av dessa fel. Vi måste snarast komma till rätta med det för att få en säkrare vård.

För det krävs:

1. Vanliga och livsviktiga läkemedel måste finnas i lager. Det är bättre ta kostnaderna för det än det arbete och de risker dagens situation innebär.
2. Inför förskrivning med substansnamn av de läkemedel som ska bytas ut på apotek. E-hälsomyndigheten måste prioritera detta arbete.
3. Öka antalet allmänläkare på vårdcentraler runt om i Sverige så de får ett rimligt antal invånare som de kan vara fast läkare för och hjälpa med bland annat läkemedlen.

Magnus Isacson, ordförande Svensk förening för allmänmedicin
Mikael Hoffmann, chef för stiftelsen NEPI samt ordförande för Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.