Prioritera äldre ingår i ett civiliserat samhälle
Replik från Örjan Hultåker om vem som ska vaccineras först
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-24
REPLIK. Vem ska vaccineras först, är det den som löper störst risk att avlida vid smitta eller är det den som är nyttigast för samhället. Eller: är vaccinet till för att rädda liv eller för att gynna staten och dess ekonomi.
Det är den fråga man ställs inför efter att ha läst Torbjörn Tännsjös inlägg.
Att inte i första hand vaccinera riskgrupper bryter totalt mot den humanistiska principen om att ge vård och stöd till dem som är i störst behov, och att göra det för den hotades egen skulle och inte för att de är nyttiga för staten eller samhället.
Tännsjö vill inte ens prioritera de mest sköra, de som finns på äldreboenden. Det räcker, enligt honom, att vaccinera vårdpersonalen. Övriga smittvägar in i äldreboendena lämnar han därhän och bortser från.
Han bortser helt från den dödsstatistik som visar på överrepresentation av covid-19 dödsfall just bland personer på äldreboenden eller bland dem som har hemtjänst.
Men, att prioritera och rädda livet de gamla och mest utsatta på äldreboendena har ett värde i sig i ett civiliserat samhälle.
Förutom att de gamla själva får en ökad överlevnadschans så är vaccinering av dem ett bidrag till ett starkare samhälle med en förtröstan om att man kan förlita sig på hjälp från det offentliga när man är som mest hotad.
Det gäller inte bara dem som redan bor på äldreboenden utan även deras barn och anhöriga.
Den berättigade kritik som de kan rikta mot en stat som inte hjälper sina svagaste medborgare undergräver tilltron inte bara till sjukvårdssystemet utan till all offentlig verksamhet. Varför skall vi betala skatt om vi systematiskt genom åldersdiskriminering prioriteras bort från livräddande vaccinering?
Att många 70+ hittills har rekommenderats och klarat sig genom självisolering återspeglar dels deras utsatthet som riskgrupp, dels statens syn på att de inte är närande utan bara tärande. Det är så att säga gratis när de får vara inlåsta.
Även det av Socialstyrelsen etablerade kryptiska begreppet ”biologisk ålder”, alltså kvarvarande beräknad livslängd, visar på att staten när det kniper använder en nyttighetsprincip för att fördela vård när det saknas resurser.
Eftersom äldre personer inte är lika värdefulla som yngre, enligt nyttighetsprincipen, så kan biologisk ålder påverka inte enbart fördelning av resurser i ett krisläge utan även vara ett skäl för bristande dimensionering.
Att prioritera bort äldre och sjuka kan kortsiktigt spara resurser men leder till ett försvagat samhälle.
Örjan Hultåker, docent i sociologi
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.