Vi gör miljardsatsning på nya fängelseplatser
Tidöpartierna: Kriminalvården får 1,38 miljarder extra i vårbudgeten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-04-04
DEBATT. Sverige har utomordentligt allvarliga problem med den organiserade brottsligheten, som rör sig allt lägre ner i åldrarna. De kriminella nätverken har ett mycket stort våldskapital, och är helt likgiltiga inför hur våldet drabbar oskyldiga.
Samtidigt är den kriminella ekonomin omfattande och uppskattas omsätta ungefär 100–150 miljarder per år. Det rör sig om narkotikaförsäljning, bedrägerier mot äldre och annan allvarlig brottslighet, men också om infiltration och otillåten påverkan i både privat och offentlig verksamhet.
En av samarbetspartiernas viktigaste uppgifter är därför att återupprätta tryggheten i Sverige.
Det handlar om att få en betydligt effektivare brottsbekämpning, bättre brottsuppklarning och ett mer effektivt brottsförebyggande arbete så att
färre unga dras in i kriminalitet – men också om att skärpa straffen så att dessa på ett bättre sätt än i dag återspeglar brottens allvar.
Det gäller inte minst när det kommer till sexualbrott och mäns våld mot kvinnor. Det handlar också om att se över dagens regler för mängdrabatt och villkorlig frigivning samt om en ny form av påföljd, så kallad förvaringsdom, som ska göra det möjligt att på obestämd tid frihetsberöva särskilt farliga personer som döms för allvarliga brott.
Med vår politik kommer fler att sitta i fängelse och de kommer att sitta där längre. Det är därför helt centralt att Kriminalvården har rätt förutsättningar för att klara sitt viktiga uppdrag.
Det är en realitet att utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent. Vi måste nu klara av att göra två saker samtidigt: Både trycka tillbaka de kriminella och samtidigt bygga ut Kriminalvården kraftigt.
Regeringen och Sverigedemokraterna har redan vidtagit åtskilliga konkreta åtgärder. Av budgetpropositionen från i höstas framgår att Kriminalvårdens anslag beräknas öka med över 60 procent de kommande åren, från 14,1 till 22,6 miljarder kronor.
Sedan regeringsskiftet har vi fattat beslut om över 1 700 nya platser och runt om i landet pågår just nu ett 50-tal byggprojekt som ska bli nya häkten och anstalter.
Vi gav tidigt Kriminalvården i uppdrag att beräkna vad reformerna i Tidöavtalet kommer innebära och utifrån den beräkningen fick myndigheten ytterligare ett uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan som sträcker sig fram till 2033. Den planen redovisades i december förra året.
Kriminalvårdens kapacitetsrapport visar stora behov inför den kommande tioårsperioden, både vad gäller rekrytering och utbyggnad av kapacitet.
Kriminalvården har tidigare tagit fram en plan för sin kompetensförsörjning och myndigheten arbetar strategiskt både för att rekrytera och behålla medarbetare.
Men Kriminalvården är samtidigt så mycket mer än bara antalet platser i anstalter och häkten. När en person lämnar Kriminalvården efter avtjänat straff är målet att den brottsliga karriären ska vara avslutad. Innehållet i verksamheten under tiden man avtjänar sitt straff är därför väsentligt för att den brottsliga banan ska brytas.
Det är ett arbete som Kriminalvårdens medarbetare utför varje dag. En effektiv verksamhet som bidrar till att färre återfaller i brott är också en viktig del i det perspektivskifte där samhällsskydd och brottsoffer står i fokus.
Trots satsningarna på Kriminalvården har myndigheten en fortsatt ansträngd beläggningssituation och ett stort rekryteringsbehov. Platsbehovet har ökat snabbare än tidigare prognostiserat och myndigheten har därför redan nu fått utöka sin utbyggnadsplan för 2024 i förhållande till de tidigare beräknade behoven.
Kriminalvården behöver därför ges förutsättningar för att fortsätta stärka sin kapacitet för att kunna ta emot häktade och dömda.
I den kommande vårändringsbudgeten föreslår därför samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att Kriminalvårdens anslag ökas med 1,38 miljarder kronor redan innevarande år.
Den aviserade kriminalpolitiken i Tidöavtalet medför ett behov av en kraftig expansion av antalet häktes- och anstaltsplatser. Det leder till ökade kostnader då nybyggda anstalter är dyrare än gamla.
Det är därför särskilt viktigt att myndigheten bedriver ett målinriktat arbete för att minska dygnskostnaden. Samtidigt måste Kriminalvården ha förutsättningar att upprätthålla säkerheten och bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete.
Samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill därutöver underlätta för Kriminalvården i den pågående expansionen och därför kommer en översyn av häktes- samt fängelselagstiftningen att genomföras.
Vi har redan gett en utredare i uppdrag att se över plan- och byggregler för att om möjligt förenkla byggprocesserna gällande häkten och anstalter. En annan utredare ser över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands.
Kriminalvårdens utmaningar har inte uppkommit över en natt. Och det kommer ta tid att komma ikapp. Men med en politik som både är offensiv och uthållig är det möjligt att vända utvecklingen samt säkerställa Kriminalvårdens tillväxt och utveckling.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Richard Jomshof, ordförande i justitieutskottet (SD)
Ingemar Kihlström, kriminalvårdspolitisk talesperson (KD)
Martin Melin, rättspolitisk talesperson (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.