Det är dags att testa ansiktsigenkänning
KD och M i Stockholm: Låt varje kamera i tunnelbanan bli en frontsoldat mot gängen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-03
DEBATT. Trygghet och rättvisa är inte bara ord, utan värden som måste försvaras. Efter höstens eskalerande våldsvåg, och som del i arbetet mot den grova organiserade brottsligenheten, presenterade regeringen den 5 oktober en ny kameraoffensiv. Syftet är att ge Polisen bättre förutsättningar att lagligen söka efterlysta brottslingar genom olika former av artificiell intelligens.
Med dessa välkomna förändringar på ingång finns nu möjlighet för Stockholms kollektivtrafik att, med sin unika täckning av livekameror, aktivt bidra i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Varje inspelad sekund är en investering i trygghet där förövare kan stoppas innan brott begås. I Stockholms kollektivtrafik har trygghetskameror sedan länge utgjort en vital del av det trygghetsskapande arbetet.
Med trygghetskameror installerade på samtliga tunnelbanestationer, de flesta pendeltågsstationer, bussar, tunnelbanevagnar och pendeltågsvagnar erbjuds redan i dag ett värdefullt stöd åt polisens arbete.
Tack vare denna mycket omfattande kameratäckning kan pågående brott och ordningsstörningar i kollektivtrafiken snabbt upptäckas och lämpliga resurser tillkallas för att säkerställa resenärernas trygghet. En kamera i tid kan skipa rättvisa i framtid.
Det var tack vare just trygghetskameror i Stockholms tunnelbana som förövaren vid terrordådet på Drottninggatan 2017 snabbt kunde hittas och sedan gripas. Årligen begär Polisen ut cirka 3 000 bilder från kollektivtrafikens trygghetskameror i brottsutredande syfte.
Kamerorna övervakas också live av utbildade medarbetare på SL:s trygghetscentral som snabbt kan tillkalla polis, ordningsvakter eller annan trygghetsskapande personal vid behov.
Redan i dag tillämpas också en form av artificiell intelligens i övervakningen av vissa tunnelbaneperronger för att upptäcka människor som rör sig för nära spåren – något som redan räddat liv.
Teknologi utgör med andra ord redan nu en integrerad del av brottsbekämpningen och det trygghetsskapande arbetet i kollektivtrafiken, där varje kamera visat sig viktig för resenärernas faktiska säkerhet.
I dag skulle helt nya metoder kunna användas för att spåra brottslingar i kollektivtrafiken, så som ansiktsigenkänning och andra former av artificiell intelligens. Polisen skulle då ännu mer effektivt kunna spåra och gripa lagligen efterlysta brottslingar i kollektivtrafiken och därigenom förebygga ytterligare brott.
I linje med regeringens utannonserade kameraoffensiv har det nu blivit hög tid för region Stockholm att ställa sig till förfogande för att pröva ansiktsigenkänning i SL:s trygghetskamerasystem.
Detta skulle dels underlätta polisens arbete, dels öka tryggheten för passagerare och personal i kollektivtrafiken. Tekniska förutsättningar för ansiktsigenkänning finns redan, och genom att använda SL:s trygghetskameror som pilotprojekt kan Region Stockholm göra ett betydande bidrag i att vända den negativa brottsutvecklingen i samhället.
Precis som i dag ska den personliga integriteten värnas i kameraövervakningen, och inga register föras på hederliga resenärer som rör sig i kollektivtrafiken. Endast efter domstolsbeslut och under Polisens ledning ska brottslingar eftersökas via ansiktsigenkänning.
Trygghet är inte bara en känsla; det är en grundläggande rättighet som kräver handling. Alla goda krafter måste nu mobilisera mot gängen, våldet och brotten.
Implementering av ansiktsigenkänning i trygghetskamerasystemet är ett sätt för Region Stockholm dra sitt strå till stacken.
Låt varje kamera bli en frontsoldat, och varje pixel ett vapen mot den organiserade brottsligheten.
Karl Henriksson, gruppledare i trafiknämnden Region Stockholm (KD)
Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd och vice ordförande i trafiknämnden Region Stockholm (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.