Studenter måste få rimliga arbetstider
Sveriges förenade studentkårer: Ingen tid för återhämtning gör oss som pluggar sjuka
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-28
DEBATT. Studenter är överrepresenterade vad gäller psykisk ohälsa, jämfört med andra grupper i samma ålder. Mer än hälften av alla studenter upplever besvär som trötthet, stress, oro, ängslan, sömnbesvär och nedsatt psykiskt välbefinnande.
En fråga som ofta förbises i dessa sammanhang är återhämtning. Mer tid för återhämtning är avgörande för att komma till rätta med studenters psykiska ohälsa.
Studenternas ohälsa beror ofta på en hög arbetsbelastning.
Studier kan i sig vara krävande, inte minst vid arbetstoppar i samband med tentor och inlämningar. Många studenter måste dessutom jobba extra för att få ekonomin att gå ihop, vilket skapar en stor arbetsbörda.
Det kan tyckas underligt att svenska studenter mår dåligt på grund av hög arbetsbelastning och stress. Vi har ju trots allt minst lärarledd tid i hela Europa. I genomsnitt får vi bara elva timmar lärarledd tid i veckan i form av föreläsningar, seminarier, handledning och andra schemalagda moment. Är det inte slappt?
Nej, faktum är att svenska studenter lägger mer tid på självstudier än i andra europeiska länder. Om vi slår samman lärarledd tid, självstudier och extrajobb blir arbetsveckan i genomsnitt 40 timmar.
Bakom ett genomsnitt finns det vissa som jobbar mindre men också många som jobbar betydligt mer. Det är inte hållbart.
Även om arbetsbelastning och stress ofta leder till att studenter mår dåligt, föreslår vi faktiskt inte att arbetsbördan ska minska. I alla fall inte som universallösning.
Men vi begär rimliga arbetstider och tid för återhämtning. Perioder av hög arbetsbelastning måste följas av paus och andrum.
Studenter kan inte räkna med att ta helg. Det är vanligt att tentor förläggs på kvällar och helger eller att inlämningsuppgifter ska skickas in på söndag kväll. En kurs kan avslutas på lördag eller söndag och nästa kurs börja måndagen därpå.
Studenter har heller inte lov, semester eller annan längre ledighet. I yngre skolformer finns det sommarlov, jullov, med mera. På arbetsmarknaden har anställda lagstadgad rätt till dygnsvila, veckovila och semester. Ord som knappt har någon innebörd för studenter.
”Julledigheten” går oftast till tentaplugg, för höstterminen slutar i januari. “Sommarlovet” innebär vanligtvis sommarjobb.
Detta vill vi ändra på. Studenter behöver återhämtning precis som andra grupper i samhället. Vi anser därför att flera aktörer bör agera:
- Lärosäten bör ha riktlinjer för studenters återhämtning. Även om utbildningar kan ha olika förutsättningar och behov på ett och samma lärosäte, är det viktigt att det finns övergripande riktlinjer så att alla studenter och lärare vet vad som gäller. Det ska inte vara norm att plugga hela helgen.
- Arbetsmiljöverket bör vägleda utbildningsanordnare i frågor om återhämtning och arbetstid. Eftersom studenter varken omfattas av arbetstidslagen eller föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö är de övergripande kraven väldigt diffusa. Förtydliga hur lärosätena kan ta ansvar och planera för återhämtning i praktiken.
- Regeringen bör ta initiativ till att modernisera studiemedlet och möjliggöra viss ledighet. Det bör vara möjligt att få studiemedel i två veckor över jul- och nyår även om studier inte bedrivs ”aktivt”. Det bör också införas ett särskilt lån för att täcka sommarmånaderna för de studenter som inte kan jobba.
Jacob Färnert, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.