Starta en utredning om att avskaffa monarkin
S, L, C, V och MP-politiker & Republikanska föreningen: Nu har vi chansen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-15
DEBATT. När det är ståhej kring icke-folkvalda statschefers jubileum i länder som Nordkorea, Kuba och Saudiarabien brukar det ses med skepsis i omvärlden, något som är påtvingat folket.
Ändå ägnar vi oss åt samma märkliga beteende i Sverige i samband med att Carl XVI Gustaf har 50-årsjubileum som kung i dag, den 15 september.
Hade det varit resultatet av en lång serie vunna demokratiska val hade det varit tydligt vad som firas, men att en icke-folkvald statschef betat av ytterligare ett decennium som kung är ju inte förknippat med någon bedrift.
Så vad är det vi förväntas fira?
Man ska förstås aldrig missa tillfälle till en rejäl fest. Men man ska välja skäl till varför man firar.
Något som verkligen vore värt att uppmärksammas är att Sverige för ett halvsekel sedan tog ett stort kliv i demokratisk riktning genom hur den så kallade Torekovkompromissen skar bort kungens funktion vid regeringsbildandet.
Sedan Torekovkompromissen har få ytterligare steg tagits vad gäller demokratisering av statschefens roll, och inga hur statschefen utses, med undantag av beslutet att införa könsneutralitet i successionsordningen.
Att Sverige under 50 år inte kommit längre bort från ett fördemokratiskt sätt att utse statschef kan förefalla saktfärdigt, men många anser det rimligt i att inte plocka kronan av en sittande kung, utan vänta med större förändringar till skiften av statschef. Torekovkompromissen var den dåvarande riksdagens förutseende sätt att hantera att Gustav VI Adolf började bli till åren.
Det är dags att nuvarande riksdag är lika förutseende. Det är de närmaste åren utredning och riksdagsbeslut bör landa i en fullständig demokratisering av landet, där också statschefen utses efter någon form av demokratisk process. Missar riksdagen den chansen nu, kan det dröja ytterligare 50 år innan nästa naturliga tillfälle ges.
Rojalister brukar vara snabba att lyfta fram vikten av att värna historiska traditioner. Men är det någonting historien har lärt oss är att det förr eller senare kommer en dag då varje arvsmonarki faller.
Faktum är att det inte finns något exempel på stabil arvsmonarki, det kungaätter i samtliga länder med arvsmonarkier har gemensamt är ju att de förr eller senare tar slut. Ibland brutalt, som i Frankrike, ibland oblodigt, som när Gustav IV Adolf avsattes i Sverige 1809.
Inbyggd i arvsmonarkin finns ju svagheten att det till sist kommer att krönas en kung eller drottning som är direkt olämplig för uppdraget.
Att tänka att förutsättningarna just nu inte är så illa och därför passivt invänta den dag då det är nödvändigt att akut avsätta en direkt olämplig statschef är knappast rätt slutsats att dra av monarkiernas historia.
Demokratins styrka framför arvsmonarkin är att olämpliga personer kan väljas bort i nästa val.
Vi firar därför gärna 15 september, men av rätt anledning – fortsatt demokratisering av landet.
Och bästa sätt att hedra det jubileet är att nu gå vidare och tillsätta den utredning som tar oss hela vägen bort från det fördemokratiska system som alla vet att arvsmonarkin representerar.
Niclas Malmberg, ordförande Republikanska föreningen
Peter Althin, f.d. riksdagsledamot (KD) och f.d. ordförande Republikanska föreningen
Yasmine Bladelius, riksdagsledamot (S) och f.d. ordförande Republikanska föreningen
Joar Forssell, riksdagsledamot (L)
Rasmus Ling, riksdagsledamot (MP)
Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot (C)
Karin Sundin, riksdagsledamot (S)
Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.