Nej Putin, vi har inte glömt folket på Krim
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-03-22 | Publicerad 2016-03-17
Sex utrikesministrar: Ryssland måste ställas till svars – invånarna på Krim har vårt stöd
DEBATT. I dag är det två år sedan Ryssland olagligen annekterade Krim och Sevastopol. Annekteringen markerade början på Rysslands pågående angrepp på Ukrainas territoriella identitet och utgör den mest uppenbara kränkningen på flera årtionden av FN-stadgan, internationell rätt samt en överträdelse av de nyckeldokument som ligger till grund för säkerhetsordningen i Europa, till exempel Helsingforsslutakten och Parisstadgan.
Sedan dess har människorättsläget i Krim försämrats katastrofalt. Invånare på Krimhalvön tvingas skaffa ryskt medborgarskap. Det finns mängder av rapporter om tortyr och misshandel av etniska ukrainare och personer från den tatariska folkgruppen. Det ukrainska språket utsätts för starka påtryckningar och mediefriheten begränsas.
Så gott som alla ukrainska tv-kanaler har stängts ned och ersatts av statligt kontrollerad rysk tv. Rysslands olagliga frihetsberövande av filmregissören Oleg Sentsov och aktivisten Alexander Koltjenko från Krim utgör ett flagrant exempel på Rysslands angrepp på yttrandefriheten på Krimhalvön.
De mest sårbara och drabbade grupperna i Krim fortsätter vara krimtatarerna, vars historia kantas av lidande och förföljelse. Krimtatarernas tv-kanal ATR har utsatts för trakasserier av de ryska de facto-myndigheterna och tvingats flytta till Kiev. Möjligheterna att använda krimtatariska krymper. Krimtatarerna utsätts för åtal och godtyckliga frihetsberövanden, för påstått medlemskap i terroristorganisationer.
Den åklagare som Ryssland tillsatt i Krim begärde nyligen att verksamheten i Mejlis, tatarernas självstyrande organ från 1991, ska förbjudas, i syfte att klassa den som en extremistorganisation.
Fortgående kränkningar av åsikts- och yttrandefriheten och religionsfriheten rapporteras också ofta. Rapporterna om påtvingade försvinnanden och misstänkta mord utförda av de facto-myndigheterna är särskilt oroande.
Vi har inte glömt Krim. Ryssland måste ställas till svars. Krimtatarerna och andra invånare på Krimhalvön som drabbas av Rysslands repressiva politik måste få stöd.
I samband med att vi uppmärksammar att det gått två år sedan den olagliga annekteringen av Krim, bekräftar vi ånyo vårt orubbliga stöd för Ukrainas territoriella integritet och suveränitet över hela sitt territorium. Det tydligaste och mest verkningsfulla exemplet på vårt stöd står att finna i EU:s icke-erkännande av annekteringen. EU har infört ett importförbund för produkter från Krimhalvön och förbjudit investeringar i samt export av vissa kategorier av varor och tjänster till Krim. EU:s sanktioner är särskilt riktade mot ryska företag som verkar i Krim. Sextio personer som varit delaktiga i den olagliga annekteringen av denna del av Ukrainas territorium har dessutom belagts med inreseförbud till EU och fått sina tillgångar i unionen frysta.
Vi måste dock fortsätta vara vaksamma. Tillsammans med andra länder som intagit samma hållning, till exempel Norge, Island, USA, Kanada och Australien, måste vi ständigt och i tydliga ordalag upprepa vår fasta uppslutning bakom huvudprinciperna i internationell rätt och den europeiska säkerhetsordningen.
Att låta Rysslands agerande passera obemärkt vore att bädda för ökad instabilitet och mindre respekt för internationell rätt, eftersom angripande parter i framtiden inte längre skulle avskräckas av kostnaden för ett sådant agerande. Därför måste EU:s icke-erkännande och sanktioner ständigt övervakas, för att kunna täcka till kryphål och säkerställa att de fungerar effektivt.
De kommer att bibehållas så länge som Rysslands olagliga annektering består.
Margot Wallström
Utrikesminister, Sverige
Marina Kaljurand
Utrikesminister, Estland
Linas Linkevičius
Utrikesminister, Litauen
Edgars Rinkēvičs
Utrikesminister, Lettland
Timo Soini
Utrikesminister, Finland
Kristian Jensen
Utrikesminister, Danmark