Åska kan förvandla ditt hus till tickande bomb

Uppdaterad 2018-08-02 | Publicerad 2013-09-26

Experten: ”Det kan plötsligt ta eld – långt senare”

De flesta åskoväder sker under sensommaren och hösten.
Och slår blixten ner riskerar den att slå ut dina elektronikprylar.

– Än värre är det om den skadar ditt elsystem. Det kan leda till att det plötsligt tar eld – först efter ett par månader, säger Christer Bohlin, åskskyddskonsult.

Varje år träffas Sverige av omkring 100 000 blixtnedslag, enligt SMHI.se. Samtidigt är sannolikheten att hus och byggnader skulle träffas direkt relativt liten.

– Statistiskt sett träffas en villa bara en gång på 1 200 år. De flesta åskskador uppstår när blixten slår ner ute i landskapet och skapar en överspänningsvåg som går in i husen via marken och ledningsnäten. Alla apparater som på något sätt är kopplade till el- och telefonledningarna utsätts då för en förhöjd spänning. Och det resulterar till slut i att någon av dem havererar, säger Christer Bohlin.

Åskolyckor allt vanligare

Åskskador av den typ Christer Bohlin talar om, blir i dag allt vanligare. I och med det ökade antalet elprylar hemma ökar användningen av ledningsnäten – och därmed också risken för överspänning när blixten väl slår ner.

– De sker var och vartannat år. Siffrorna fullständigt skjuter i höjden, säger han.
Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar, instämmer. Bara de tre senaste åren har man fått in anmälningar på hela 14 650 åskskador, vilket är en stadig acceleration.

– I dag finns det betydligt fler tekniska prylar hemma som kan ta stryk. De vanligaste fallen gäller gamla datorer och routrar, säger han.
En åskskadad dator av äldre modell kan dock bli en dyr affär, då värdeminskningen oftast är så hög att den i förhållande till självrisken inte ger ägaren så stor ersättning. Och det innebär att det också finns ett stort mörkertal av åskolyckor som aldrig anmäls.

I ett senare skede kan systemet ta eld

Än värre är det om blixten skadar ditt elsystem, menar Christer Bohlin.

– Uppstår ett överslag och fukt senare tränger in i felstället kan det leda till att systemet tar eld – först efter ett par månader. Och då uppstår en så kallad krypströmsbrand.
Eftersom den här typen av olyckor oftast sker efter en viss tidsperiod kan de dock vara svåra att såväl förebygga som spåra, enligt Peter Bratt.

– I regel registrerar polisen dem som elbränder. Så i många fall kan vi inte veta om de har orsakats av just åska. Samtidigt stämplas nästan 40 procent av våra anmälda elbränder med ”okända orsaker” – och sedan kommer det fram i efterhand att kunden har haft ett åsknedslag.

Så ska du göra för att skydda dig

Så vad kan man göra? Räcker det med att dra ut alla kontakter ? Nej – i alla fall inte om man frågar Christer Bohlin.

– Alla apparater som är anslutna till el- och telefonledningarna kan ses som spindlar i ett nät. När blixten sedan slår ner slår den oftast bara ut en apparat i taget – som fungerar som ett överspänningsskydd för övriga – och därför bör du tvärtom lämna åtminstone en apparat i och dra ut dem du är särskilt rädd om.
Är risken för ett nedslag lika stor inne i stan som ute på landet?

– Nej, bor du i en stuga ute på landet har du både längre ledningar och större träffyta. Dessutom är det oftast mer glesbefolkat där, vilket gör att du blir ensam om att ta emot hela kraften i blixten – till skillnad från inne i stan där kraften fördelas på många. Men stannar du bara inomhus, dricker lite kaffe och låter bli att sitta vid datorn eller i telefonen just då bör det inte vara några problem. Blixten slår ju inte ner i kaffekoppen.

Följ ämnen i artikeln