Labradoodlen Livia knäcker extra på barnsjukhuset

När Nike, 12, får syn på Livia spricker ansiktet upp i ett enda stort leende.

Och glädjen är ömsesidig – den spralliga labradoodlen springer fram till sin lilla patient med svansen snurrande likt en propeller. 

– När Livia är här glömmer jag bort att jag har ont, säger Nike och borrar in huvudet i Livias mjuka, ulliga päls.

Att vi människor mår bra av att umgås med hundar är ingen nyhet.

När vi kelar med till exempel en chihuahua, schäfer eller schnauzer stimuleras utsöndringen av kroppens eget ”lugn och ro-hormon”, oxytocin. 

När Nike Drugge nyligen enomgick en operation på barnkirurgen vid Akademiska Barn-sjukhuset i Uppsala fanns Livia där och tröstade henne.

–  När hon är här glömmer jag till och med bort att jag opererats, säger Nike och rufsar lekfullt sin vän mellan öronen.

Möttes av motstånd i början

Som pilotpatient i ett unikt forskningsprojekt har Nike haft förmånen att få träffa Livia flera gånger.

Tolvåringen har bara gott att säga om sin fyrbenta kompis och om hon fick bestämma skulle alla sjuka barn som vill få möjlighet att gosa och leka med en hund när de är på sjukhus.

–  Min förhoppning är att hunden i framtiden ska bli en lika naturlig del av lekterapin som clowner, säger Livias ägare och matte, barnläkaren Ann Edner, som är huvudansvarig för den första fysiologiskt vetenskapliga studien om hundar inom barnsjukvården.

Fick toppbetyg av barnen

Initialt fanns ett visst motstånd mot projektet. 

–  En del skeptiker befarade att Livia skulle överföra livsfarlig smitta mellan patienterna, men om hunden blir förkyld så drabbar det inte oss och vice versa, säger Ann.

Men så här långt har resultaten varit mycket positiva.

Fler analyser kvarstår dock att göra innan Anns dröm om hundar som ett komplement inom lekterapin kan bli verklighet. 

–  Syftet är att visa att hundar – som handhas enligt speciella hygienrutiner – är ofarliga och att de har en positiv effekt på barnpatienterna, säger Ann som innan hon började på Akademiska Barnsjukhuset var medicinskt ansvarig på barnhospicet Lilla Erstagården.

Där arbetade hon också tillsammans med Livia och kunde se hur oerhört betydelsefull närvaron av en hund var för de svårt sjuka barnen, deras anhöriga och för personalen.

–  När barnen och föräldrarna fick svara på vad som betytt mest för deras välmående fick Livia högsta betyg av en majoritet.

Tvättas med specialschampo

Femtio patienter, hälften flickor och hälften pojkar i åldrarna 3 till 18 år ingår i studien som sjösattes i mars 2016.

Forskningsteamet består bland andra av, förutom Ann och huvudrollsinnehavaren själv, Livia nyligen fyllda sju år, barnsjuksköterskan och doktoranden Maria Lindström Nilsson, hundinstruktören Helena Odenrick, etologen Ingrid Tapper, mikrobiolog Eva Tano och docent Hans Grönlund, Karolinska Institutet. 

Avsikten är att ta reda på vilken effekt hunden har på barnet, inte bara fysiologiskt utan även känslomässigt, hur anhöriga, personal och inte minst barnet självt upplever mötet med hunden, och såklart hur hunden mår i denna situation.

Studien ska också försöka ta reda på om det finns risk för bakterieöverföring mellan hund och patient och om hunden släpper några allergenmängder – och i så fall vilka nivåer – efter tvätt med specialschampo.

I en pilotstudie före studiestart var allergennivåerna omätbara på Livia efter att hon tvättats med det schampo som nu används i studien.

–  Min önskan är att hundar kan börja användas inom barnsjukvården när vår forskningsstudie är genomförd.

Njuter av att bli ompysslad

Hundinstruktören Helena Odenrick, vars uppgift bland annat är att se till att samarbetet fungerar bra mellan hund och barn, tvättar omsorgsfullt labradoodlen med specialschampo samt fönar och borstar henne enligt konstens alla regler. Bakteriologi- och allergenborstprover tas i pälsen/huden, på nos och tassar före och efter tvätt – en procedur som upprepas efter varje patientkontakt. 

Men huvudpersonen själv ser inte ut att misstycka. Tvärtom, avslöjar hennes nöjda min att hon njuter ohämmat av att bli ompysslad.

De unga patienterna i studien kontrolleras lika minutiöst och bakteriologiprover tas från händer och mun. Inget lämnas åt slumpen.

Minst ett dygn mellan patienterna

Så fort Livia får syn på sin polare Nike, sjätteklassaren som tillbringat mer tid på sjukhus än vad någon ung människa ska behöva, börjar svansen rotera och på kommando från Helena hoppar hon blixtsnabbt upp i sängen och lägger sig tätt intill Nike som överöser henne med pussar och kramar. 

–  Livia är en väldigt självmedveten hund. Hon ser sig nog själv som drottningen i det här projektet och det är hon ju också, skrattar etologen Ingrid Tapper som är med för att studera hur Livia mår.

–  Hon är en väldigt social hund som gillar att göra mycket saker och hon tycks aldrig tröttna, vilket är en viktig egenskap hos en lekterapihund eftersom det blir mycket upprepningar, säger Ingrid.

Vanligtvis träffar Livia en till två, max tre, små patienter i veckan. Varje besök får ta mellan en halvtimme och 40 minuter och det ska gå minst 24 timmar mellan varje patientbesök.

Nike klappar Livias mjuka päls. 

–  Jag gillar henne jättemycket, säger Nike, som har två egna hundar, en fransk bulldogg vid namn ”Dolly” och ”Syster”, en lhasa apso.

–  De är rätt lydiga men inte alls lika duktiga på att göra cirkuskonster som Livia. 

Glömmer smärtan för en stund

Just i dag har Nike inte speciellt ont och kastar sig glatt in i leken med Livia som på hennes uppmaning rullar runt, spelar tärning, trär ringar på en kon, lägger tassen över ögonen och spelar blyg samt sitter fint på bakbenen.

Efter väl utfört värv belönas Livia med ett veritabelt godisregn.

Det är som en cirkusshow i miniatyr där applådåskorna dånar.

Livia och Nike leker med den stora tärningen och den som får högst antal prickar flest gånger vinner. Ibland vinner Nike, ibland Livia. I dag hade Livia turen på sin sida.

Men Nike hänger inte läpp för det. Hon klappar och belönar sin kompis för att hon varit så duktig.

Nikes mamma, Sylvia Drugge, kan inte nog betona hur mycket Livia betyder för hennes dotter, som till följd av sin sjukdom tillbringar mycket tid på sjukhus.

–   Oavsett hur ont Nike än har slår det aldrig fel, när Livia gör entré spricker hennes ansikte upp i ett stort leende. Då glömmer hon smärtan åtminstone för en liten stund.

Följ Svenska Hjältar på Facebook

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan i december.

Nominera din hjälte här nedan!