Marcus dog 18 år gammal i tragiska olyckan
Nu kämpar mamman för att hjälpa andra
Uppdaterad 2018-04-23 | Publicerad 2018-03-25
ÖRNSKÖLDSVIK. Ingrid Norman förlorade sin son Marcus i en skoterolycka när han körde genom isen på havet.
I dag hjälper hon andra sörjande föräldrar genom nystartade föreningen Febe i Örnsköldsvik.
– Jag vet hur viktigt det är att få träffa andra och prata om det som hänt, det bär framåt, säger hon.
Marcus hade precis fyllt 18 år och gick andra året på tekniska programmet på gymnasiet när olyckan inträffade. Hans mamma beskriver sonen som väldigt omtänksam och social.
– Marcus var något av navet i kompisgänget. Det var ofta som en fritidsgård härhemma med massor av skor i hallen när vännerna hälsade på, berättar hon.
Marcus hade länge pratat om att köpa en egen skoter. Han inspirerades av vännerna och var målinriktad.
Han sparade alla pengar när han sommarjobbade och sålde moppen och i hösten 2007 köpte han en begagnad skoter.
Såg honom för allra sista gången
Men vintern 2008 bjöd på väldigt lite snö, även i Skellefteå där familjen bodde då. Julen var grön och först efter årsskiftet började snön komma.
Morgonen den 20 januari var det ett ordentligt snöfall och Marcus bestämde sig för att åka på en premiärtur tillsammans med kompisarna.
Ingrid var mest orolig att han skulle få slut på bensin och skramlade i sista minuten ihop lite pengar som han kunde använda att tanka för.
– Han stod vid brevlådan när jag gav honom pengarna och han blev väldigt glad eftersom vi hade varit lite skeptiska till hans skoterdrömmar, säger Ingrid.
Det var strax efter lunch och sista gången hon såg sin son i livet.
Hon trodde att Marcus och kamraterna skulle åka på lederna i skogen men istället for de norrut mot Kåge, bland annat över en havsfjärd.
Sent på eftermiddagen började Ingrid laga mat och väntade på att sonen skulle komma hem.
– Jag visste att han skulle på innebandyträning och var lite förvånad över att han inte hade hört av sig. Vi hade en nära kontakt och han ringde ofta om ditten och datten, säger hon.
När han inte dök upp ringde hon först till honom, sedan hans kompis som blev förvånad över att han inte var hemma.
– Några av killarna hade åkt för att äta pizza men Marcus hade åkt hem tidigare eftersom han ville äta riktig mat innan träningen.
Såg skoterspåren ner i isvaken
Innan han åkte hemåt hade Marcus bett om en vägbeskrivning. Längs vägen hade han ringt kompisen eftersom han var tveksam över vilken väg han skulle ta.
Det var mörkt och snöfall och Ingrid tror att han navigerade fel.
När han inte kom hem ringde hon en annan av hans kompisar innan hon kontaktade polisen.
Ganska snart drogs sökarbetet igång ute på isen. Efter ett tag hittade polisen skoterspår som gick rakt ut över en iskant.
– Jag förstod direkt att var han. Jag åkte hem till Marcus syster som såklart var chockad. Det var hemskt. Jag insåg att chansen att han levde var väldigt liten och jag sov nästan inte alls den natten, säger hon.
Det visade sig att havsnivån på Kågefjärden hade sjunkit extremt mycket på kort tid vilket ledde till att isen bröts sönder. Något som händer ibland men som i det här fallet fick tragiska konsekvenser när isen som tidigare varit stabil brast på vissa ställen.
Tre dagar senare hittades Marcus skoter på botten, några hundra meter från skoterspåren.
– Det var en slags bekräftelse på att han var död men eftersom det inte låg något brott bakom slutade polisen söka efter kroppen. Det blev en stor chock och jag tyckte inte att de var riktigt kloka, säger Ingrid.
Hittade kvarlevorna tre år senare
Tiden som följde blev oerhört tung för hela familjen. Att Marcus kropp inte hade hittats och att det inte fanns några vittnen till olyckan innebar att han inte kunde dödförklaras.
Samtidigt som de anhöriga skulle hantera sorgen så innebar det bland annat att CSN-krav fortsatte komma och även krav på att inställa sig till militärtjänst.
– I breven stod det vilka påföljder han riskerade och det hjälpte inte att jag ringde och berättade vad som hänt, säger hon.
Ingrid försökte hindra tankarna om vad som hänt men föreställde sig det ena scenariot värre än det andra.
– Man försöker skona sig själv från de värsta bilderna men de kommer tyvärr ändå.
Drygt tre år senare ringde det på dörren. Polisen berättade man troligen hittat Marcus kvarlevor på en liten ö i Kågebukten, inte långt från platsen där han försvann.
Ingrid direkt kände direkt igen bilder på sonens kläder som polisen visade.
När kroppen hittades satt snowboardskorna kvar med täckbyxornas snölås över.
På något sätt blev det en liten tröst.
– Jag tänkte att om man hamnar i vatten och har det jättejobbigt så sparkar man av sig skorna först så det gick nog snabbt. I en mammas tankar känns det lättare än att han skulle ligga och ropa på hjälp.
Bearbetar sorgen genom att hjälpa andra
Livet gick vidare och Ingrid försökte hantera en tillvaro utan sin älskade son.
– Man har inget val, det är den verklighet man har. Jag bestämde mig tidigt för att ta hand om mig själv genom att försöka äta, röra på mig och sova ordentligt.
Hon blev sjukskriven en tid och kände att hon behövde prata med någon som förstod.
Ingrid och dåvarande maken och Marcus pappa gick så småningom med i en grupp som svenska kyrkan ordnade för föräldrar som mist sina barn.
– Jag gick dit lite under protest men det betydde mycket att få känna tillit och trygghet i gruppen, säger hon.
När Ingrid så småningom skilde sig och flyttade till Örnsköldsvik för fyra år sedan kom tankarna på att hjälpa andra i samma situation. Tillsammans med en arbetskollega som också förlorat ett barn drog de nyligen igång Febe, en samtalsgrupp för föräldrar som mist barn.
– Jag tror att det är viktigt att folk möts i det verkliga livet och inte sitter ensamma. Man behöver prata med andra och även få verktyg för att må bättre, och det klarar man inte på egen hand.
Första mötet gick över förväntan med ett 20-tal föräldrar.
Ingrid och kollegan leder samtalen i små grupper.
– De som kommer ska känna sig trygga och veta att det som sägs i rummet stannar där.
Med hjälp av professionella terapeuter och andra som jobbar med människor i sorg planerar de även att ordna föreläsningar.
Vad hoppas ni på?
– Att några ska må bättre och hitta verktyg för att komma vidare, säger hon.
För Ingrid är saknaden över sonen inte alltid närvarande men finns där och kommer fram i samband med födelsedagar eller årsdagar.
– Visst kan det sticka till när jag vet att Marcus kompisar fått barn eller blivit sambo men sorgen är inte längre något som begränsar mig, säger hon.
Följ Svenska Hjältar på Facebook
Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.
Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.
Av dessa utser vår jury sju hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.
Nominera din hjälte här nedan!