Aidas pappa satt i fängelse: ”Jag var rädd för att bli dömd”

Uppdaterad 2020-09-11 | Publicerad 2020-08-30

Aida var åtta år gammal när hon fick beskedet som förändrade allt: Pappa ska sitta i fängelse.

I organisationen BUFFF har hon hittat andra med samma erfarenhet.

– Jag har inställningen att jag inte ska skämmas. Det är inte jag som har gjort fel, säger hon.

Aidas pappa satt i fängelse.

Aida var åtta år gammal när hennes pappa åkte in fängelse. Han skämdes för mycket för att våga ge henne beskedet själv.

Istället var det Aidas mamma som fick leverera nyheten.

– Mamma skjutsade pappa till fängelset. Sen åkte hon raka vägen till skolan och hämtade upp mig, säger Aida.

Mamma körde vidare hem till morfar. Där stod fika uppdukat på köksbordet. Stämningen i rummet var allvarlig.

Med stöd från morfar berättade mamma att Aidas pappa skulle sitta i fängelse i minst två år.

Aida hade svårt att visa känslor på den här tiden. Hon ville inte visa sig svag och höll inne gråten.

– Jag visste att fängelsestraffet tog hårt på mamma. Så jag ville inte att hon skulle se mig ledsen. Då skulle det bara bli värre för henne. Men när jag lade mig den natten och jag visste att mamma sov flög allting ur mig.

Hon låg i sängen. Tankarna snurrade runt i huvudet.

– Det gick upp för mig att jag inte skulle få träffa pappa så mycket på ett tag. Alla känslor kom. Jag bara grät.

”För mig har han aldrig varit någon brottsling”

Det dröjde en månad innan Aida fick besöka pappa i fängelset. Hon minns att de parkerade bilen en bit från murarna. För att komma till ingången gick hon över en kulle.

Innan hon fick komma in sökte kriminalvårdare igenom hennes väska.

– Jag såg fängelsets grindar och taggtråden. Jag tänkte: Hoppas pappa blir behandlad väl.

– Men när jag såg fängelset inifrån såg det faktiskt ganska trevligt ut. Det fanns gym och gympasal. Han kunde laga mat på dagarna. Jag fick intrycket att han hade det ganska bra.

Vad pratade du och pappa om under det första besöket?

– Jag försökte nog komma runt faktumet att han satt i fängelse. För mig har han aldrig varit någon brottsling. Ingen kriminell. Varken då eller nu. Han är bara pappa. Jag berättade om skolan och mitt liv.

Rädd för att bli dömd

Aida försökte leva som vanligt. Hon insåg snabbt att tiden skulle gå fortare om hon inte räknade dagarna fram till pappans frigivning.

Till en början berättade hon inte för kompisar om vad som hade hänt.

– Filmer och populärkultur har gjort att alla har en viss bild av fängelser. Det är randiga eller orangea kläder. Galler för fönstren. Tufft.

– Jag var rädd för att bli dömd av mina kompisar om de visste. Rädd att de inte skulle få komma hem till mig något mer.

”Ingen kommer att förstå mig”

Tidigt under pappans fängelsestraff började Aida gå till hjälporganisationen BUFFF (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse).

Där fick hon prata med utbildade vuxna och andra volontärer. Även träffa barn som också hade erfarenhet av att ha en anhörig i fängelse.

– Innan jag kom till BUFFF trodde jag ju att jag var den enda unga med en pappa i fängelse. Jag tänkte gud, ingen kommer någonsin att förstå mig. Men alla förstod mig på BUFFF. Jag behövde inte förklara någonting. Det var skönt.

Vågar berätta

När Aftonbladet träffar Aida i juni 2020 har hon hunnit bli tonåring. Hennes pappa är ute i friheten sedan flera år. Hon har kommit långt i bearbetningen av den svåra tiden.

Aida berättar att hon efter tag tänkte om när det gäller att vara ärlig inför kompisar.

– Jag kände att det var lika bra att berätta. Jag kunde inte ljuga jämt om var pappa befann sig. Jag har inställningen att jag inte ska skämmas. Det är inte jag som har gjort fel. Och det finns många som har en förälder som har suttit i fängelse. Fler än vad många tror.

Hur brukar folk reagera när du berättar idag?

– Alltså det är inte det första jag säger: Hej, min pappa har suttit i fängelse. Men jag berättar för nära vänner. De brukar stötta och vara förstående.

Vill hjälpa andra

Hon går fortfarande regelbundet till BUFFF. Men den senaste tiden har hennes ärende där förändrats.

– Jag fick hjälp när jag var liten. Nu vill jag ge tillbaka. Jag vill finnas här för de yngre genom att berätta om mina erfarenheter.

FOTNOT: Aida heter egentligen någonting annat.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sju hjältar som prisas på Svenska Hjältar-galan i december på Aftonbladet.se och i TV3.

Nominera din hjälte här nedan!