”Har alltid levt på helspänn – särskilt under skollov”

Publicerad 2022-07-21

Ungefär en halv miljon barn och unga har minst en förälder som lider av psykisk sjukdom eller missbruk.

Många av dessa barn utsätts för våld i hemmet.

När tiderna blir tuffa, är det dessa barn som först hamnar i kläm.

Många barn ser fram emot sommarlovet. Äntligen får man härliga sovmorgnar, kan bada och leka, äta glass och plocka smultron på strå. Men så är det inte för alla. Fem till sex barn i varje svensk skolklass har en förälder som mår psykiskt dåligt, har ett missbruk eller utsätter dem för våld, visar siffror från Maskrosbarn.

– Det är en hög siffra och ändå är den förmodligen i underkant. Det här är bara de barn som är i kontakt med vården och som är mätbara. Det är jättemånga barn som har det på det här viset, säger Linn Englund som är verksamhetsutvecklare, barnombud och kurator på organisationen Maskrosbarn som kämpar för att förbättra utsatta barns levnadsvillkor.

Problemet finns i alla samhällsklasser. Och Linn berättar att många ungdomar beskriver det som att ”på utsidan ser allt bra ut”

– Föräldern kan ha ett fungerande jobb, bo i ett fint hus och ha det bra ekonomiskt. Då tänker man att det inte finns några problem, att där är det bra. Pappan kanske sätter på sig en kostym och är jättetrevlig på jobbet. Men sen är det något helt annat bakom stängda dörrar. Man bygger upp en fasad.

Linn Englund, verksamhetsutvecklare, barnombud och kurator på organisationen Maskrosbarn.

Skolan – en viktig skyddsfaktor

Så här berättar en utsatt för Maskrosbarn:

”Jag har alltid levt på helspänn, särskilt under skollov. Jag var som min mammas personliga alkoholmätare som kontrollerade och mätte hur mycket hon druckit sedan jag sist hade varit hemma. Släktmiddagar, utefester och midsommar är exempel på tillfällen jag aldrig fick känna mig lugn”.

– För utsatta barn är skolan en jättestor skyddsfaktor. Den är för många barn en trygg plats. Och under terminerna förekommer också andra aktiviteter, man kanske håller på en idrott eller så. Men på sommaren försvinner allt det.

Medan många barn ser fram emot att få tillbringa mer tid med familjen och åka på mysiga semestrar, blir de här barnen utlämnade till familjen.

– De utsätts för mer våld och andra försummelser. Det är vad som händer.

Och när sommaren är över och skolterminen sätter igång, finns det en press på att ha haft det bra under sommaren.

– Det finns en förväntan att man ska ha gjort en massa saker, att man ska berätta om allt kul – men känslan hos barnet är att jag har kanske inte haft det så bra.

Skolan är en skyddsfaktor så när skollovet kommer ökar utsattheten för de barn som redan har det svårt. ”De utsätts för mer våld och andra försummelser”, säger Linn Englund.

Stigande priser skapar ohälsa

I butikerna stiger matpriserna, elräkningarna är höga och även bränslepriserna gör hål i plånboken. För den som redan lever i ekonomisk utsatthet är resurserna redan knappa och med ökande utgifter skapas en stress hos den vuxne. Linn Englund drar paralleller till situationen under pandemin, då många blev av med jobben och fick det tuffare ekonomiskt.

– Då ökar stressen hos föräldrarna. Man mår sämre, kanske börjar dricka mer alkohol och stressen går ut över barnen. Barnen är i sin tur ofta väldigt medvetna om situationen och känner att de behöver ta ett ansvar, att man kanske måste jobba och hjälpa till på olika sätt.

Linn säger att det är svårt att säga hur situationen kommer se ut framåt – om problemet riskerar att öka.

– Vi har ju coronapandemin och med facit i hand kan vi ju se att det var en kris och då ökade utsattheten. Många ungdomar fick det sämre. Pandemin var ju en ekonomisk kris precis som nu så ja, jag tror det kommer bli tuffare.

Utsatthetens konsekvenser

Pressen riskerar att skada barnen både på kort och lång sikt.

– Konsekvenserna varierar. Det kan exempelvis handla om att man själv börjar må psykiskt dåligt om man har en förälder som gör det. Man kan må dåligt som ung, eller senare som vuxen.

Andra tänkbara konsekvenser som Linn nämner är:

  • riskera utveckla missbruk
  • man kan få svårt att klara skolan
  • man kan få problem med relationer

Linn Englund efterlyser fler insatser för att hjälpa barn och unga, men också ökad satsning på föräldrar och deras mående.

– Det behövs en helhetslösning med mer föräldrastöd men framför allt mycket mer stöd till barn och ungdomar, konstaterar hon.

Gå på magkänslan

Till den som är vuxen och mår dåligt tipsar Linn om att våga be om hjälp.

– Många barn beskriver att det finns ett motstånd hos föräldrarna att ta emot stöd, vilket skulle kunna handla om en okunskap kring vilket stöd som finns att få. Prata med någon utanför familjen och ta emot hjälp. Det handlar om ditt barns framtid.

Ungdomar mellan 13 och 19 år kan få stöd hos Maskrosbarn. De har bland annat en chatt som är öppen måndag till torsdag kl. 20 till 22 och man kan vara helt anonym där.

Linn har ett tips till den som misstänker att någon ungdom i ens närhet mår dåligt.

– Våga fråga och våga fråga många gånger. Det kan krävas att man frågar tre eller fyra gånger. Och bjud in – till middag eller aktiviteter. Försök finnas där. Många vuxna tänker ”man ska inte väcka den björn som sover”. Men den sover inte, de här barnen lever med det här hela tiden.

Så här säger en ungdom till Maskrosbarnen:

Jag behöver fler vuxna i min omgivning som inte är rädda för att höra och lyssna på vad jag har att säga.

Fakta / Maskrosbarn:

  • I Sverige har omkring 500 000 barn och ungdomar minst en förälder som har en psykisk sjukdom eller ett missbruk. Många av barnen utsätts även för våld i hemmet.
  • Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med att förbättra deras levnadsvillkor. Detta görs genom nio olika direktstöd som riktar sig till barn mellan 13-19 år. Stöden bygger på långsiktighet, tillit och identifikation.
  • På barnens uppdrag bedriver Maskrosbarn även ett kunskapshöjande arbete med syfte att se och upptäcka barn som far illa hemma, samt ett påverkansarbete för att förbättra lagar, processer och system som berör barnens möjlighet till ett bättre liv.
  • Här kan du läsa mer om organisationen Maskrosbarn och deras arbete.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan på TV4 i december.

Nominera din hjälte här nedan!