Hjältehunden Sia kliver in när samhället sviker: ”Är min assistent”

Uppdaterad 2021-08-26 | Publicerad 2021-01-27

Ann Brandt från Piteå var 15 år när hon var med om en olycka som kom att förändrade hennes liv.

I dag lider hon bland annat av svår epilepsi och är beroende av sina hundar för att klara vardagen.

– Min hund Sia är helt fantastisk. Hon markerar upp till två dagar innan anfall. Jag har lärt henne så hon kan hämta min medicin från skåpet i köket, säger Ann.

Den ödesdigra skoterolyckan 2001 kunde ha kostat Ann Brandt livet.

– Jag åkte skoter och ramlade av och blev påkörd av en annan. Hjälmen krossades och vissa nerver i min skalle gick av. Jag hamnade i koma. Sedan vaknade jag upp och var halvsidesförlamad, berättar Ann.

Det tog lång tid att komma tillbaka efter den svåra skoterolyckan. Ann Brandt fick lära sig att både gå och prata igen.

– Jag kunde inte prata, inte svälja och fick lära mig om på nytt.

Hur var det?

– Jag hade två val. Antingen att ge upp, eller att kämpa. Och jag älskar livet och jag valde ju att kämpa. Jag minns att jag tänkte såhär ”bara jag kan gå igen. Min arm klarar jag mig utan, bara jag kan gå igen”. Jag vägrade sitta i rullstol.

Hur lång tid tog det för dig att kunna gå igen?

– Jag hade bara fokus på att komma tillbaka och bli bättre. Jag var i en ålder då man vill vara som alla andra. Jag var i tonåren. Det var jättejobbigt för mig. Jag skärmade bara av hur jag mådde och körde på. Men det tog väl några månader innan jag kunde gå.

Ann Brandt med border collien Sia.

Men det tog längre tid än så att komma tillbaka till en mer normal tillvaro.

–Jag tränade ett år efter på sjukhuset från måndag till fredag. Och så fick jag börja om skolan med de som var två år efter mig. Jag fick läsa om nian.

Epilepsi och nervsmärtor

Och det gick bra, Ann lärde sig gå igen, även om det krävdes tid och kämparglöd. Men trots att det gått lång tid är kampen är inte över.

– Jag har 46 procent invaliditet från skoterolyckan.

I dag plågas Ann, som hunnit bli 35 år, av epilepsi, nervsmärtor och andra problem. Hon hade haft oturen att få en whiplash-skada i samband med bilolycka samt skadat axeln i en ridolycka, skador som har förvärrat situationen för henne.

Ann bor i en lägenhet i Piteå tillsammans med sina barn Bea som fyller 10 år i dagarna, och Robin, 7 år, och så familjens två älskade border collies Sia och Lisa.

– Sia är tre. Henne har jag utbildat till epilepsi-hund och servicehund. Lisa är åtta månader och henne håller jag på att utbilda till psykisk ohälsa-hund, berättar Ann.

Hundarna Lisa och Sia är ett stort stöd och en stor glädje för Ann Brandt.

Hämtar medicin och slår larm

Sia lärde sig tidigt att hjälpa Ann med att ta av stövlar och skor, hjälpa till med att plocka upp saker från golvet, öppna lådor, tända lampor, öppna dörrar och väcka barnen på morgonen. Men en dag märkte Ann att Sia även hade en annan talang.

– Hon markerade min epilepsi. Hon är helt fantastisk. Hon markerar upp till två dagar innan anfall. Jag har lärt henne så hon kan hämta min medicin från skåpet i köket, hon kan larma på ett hemlarm som går till operatörer och hon markerar även till mina barn.

Ann drabbas av anfall nästan varje dag. Ibland kommer anfallen oförberett och är stora, då skakar Ann i hela kroppen och har inte möjlighet att göra något.

– Andra gånger faller jag bara ihop, som att jag svimmar. Det har jag gjort många gånger. Jag har ramlat och slagit huvudet i diskbänken.

Barnen diskar och rastar hundar

Barnen hjälper Ann i det dagliga livet där bland annat smärta och stress är ständigt närvarande.

– De hjälper mig otroligt mycket med allting. De är helt underbara. De hjälper mig att laga mat och ibland tvätta håret. De hjälper till med att rasta hundarna så jag inte är själv då. Och de ger mig medicin och lugnar mig när jag får anfall.

Även deras pappa Magnus hjälper till, trots att Ann och Magnus inte bor tillsammans längre.

– Han är här för att hjälpa mig, för jag får inte hjälp någonstans. Jag kan inte vara själv när jag får anfall och ramlar hela tiden. Det funkar ju inte.

Kämpar för att få assistans

Ann som bloggar om sitt liv och framför allt om hundträningen, är utbildad socialpedagog men har inte kunnat arbeta sedan december 2018 då hon fick ett kraftigt epilepsianfall. Hon är besviken på samhället, på bristen på hjälp hon så förtvivlat behöver.

– Jag har pratat med ett assistansbolag som kommer hjälpa mig att ansöka så jag får assistans. Jag ska få ett ombud av kommunen som ska hjälpa mig i vården, en koordinator och en fysioterapeut som ska hjälpa mig. Men jag hoppas bara att jag får lugn och ro, med mina barn, hundar och min familj.

Svenska Hjältar startades av Aftonbladet 2007.

Varje år skriver vi om hundratals vardagshjältar som visat prov på mod, civilkurage och medmänsklighet.

Av dessa utser vår jury sex hjältar som prisas på den tv-sända Svenska Hjältar-galan i december.

Nominera din hjälte här nedan!