”Har kört om loppet tusen miljoner gånger”

Travprofilen Jennifer Tillman i stor intervju om: • Expertrollen • Sonen Jordan • Den magiska vårdagen 2015 • Avsaknaden av kvinnor i Elitloppet

Jennifer Tillman är en av endast tre kvinnor som kört häst i Elitloppet, och den enda som vunnit ett försök.

2015 hade hon chansen att ta hem finalen med Royal Fighter, men istället blev man fast med rubbet sparat.

– Jag har kört om det loppet i badkaret tusen miljoner gånger och grämer mig ännu, berättar Jennifer för Trav365.

Elitloppet står för dörren och en som garanterat kommer att följa loppet med spänning är experten Jennifer Tillman, som tillsammans med kollegan Göran Borgås ska kommentera loppen från hytten på banan. Förutom sin uppskattade roll på tv så har hon goda minnen från Elitloppet, som kusk bakom kämpen Royal Fighter. Det blev sammanlagt två finaler, både 2015 och 2016, och vi återkommer till detta lite senare i denna artikel.

Jennifer kombinerar numera jobb med att vara mamma till en pojke vid namn Jordan som hon har tillsammans med tränaren Henrik Larsson. När Trav365 under mars månad genomförde en intervju med den stolta modern så berättade hon bland annat att lille Jordan allt är en busig och högljudd rackare, och han gör sig påmind de gånger han fått följa med Jennifer till jobbet. Och travintresset verkar ha följt med modersmjölken.

– Han har börjat kolla på några av mina segerlopp. Bland annat försöksvinsten 2015 och segern i Meadow Roads lopp veckan innan. Han hejar på mamma varje gång, men gillar kanske traktorn minst lika mycket. Finalen 2015 har jag dock inte visat för honom, säger Jennifer till Trav365 och skrattar.

Den busige Jordan växer så det knakar och man skulle kunna tro att han är döpt efter basketbollspelaren Michael Jordan, men så är inte fallet. Det var ett fint namn helt enkelt, enligt Jennifer.

Dubbla anledningar att fira

Som kusk har hon dock legat lågt de senaste åren men visst händer det att det kliar i fingrarna, kanske framför allt vår- och sommardagar då de större loppen avlöser varandra. Men någon comeback i sulkyn tycks inte vara nära förestående.

– Man ska aldrig säga aldrig men just nu känns det inte aktuellt. Vad min främsta egenskap som kusk var? Den frågan var svår... Kanske samhörigheten med hästarna jag körde? Jag trivs väldigt bra med mitt jobb på tv och brukar arbeta ungefär tre dagar i veckan. Jag lägger ner mycket tid på mina förberedelser och vi har en bra överenskommelse. Det roligaste med yrket är att man får följa hästarna på så nära håll, man är med i hetluften trots att man inte kör. Det minst roliga är när man får elaka kommentarer från folk men man kan ju alltid välja att inte läsa det som skrivs. Nervös blir jag inte längre, jag har hållit på så länge med detta.

Så pass länge att hon just i år firar tio år som expert på tv, och dessutom fyller hon år i samband med ett arbetspass onsdagen den 26 maj. Något hon tycks vilja hålla hemligt...

– Jag fyller dock inte jämnt så det blir nog ett mindre kalas dagen innan.

Vi får väl se vad kollegorna Micke Nybrink, Per Skoglund med flera tycker om det. Mycket fritid blir det inte för den snart 37-åriga travpersonligheten men något som hon tycks uppskatta är sporten padel.

– Jag är dock inte lika tävlingsinriktad som jag var som kusk. Då kunde jag lätt bli arg men med åldern har jag blivit bättre på den punkten.

”Det är fortfarande tuffare för tjejer”

Sverige kan stolt visa upp en fin tradition med att släppa fram skickliga kvinnliga tränare och kuskar, men faktum är att damerna lyser med sin frånvaro i de större loppen i allmänhet och Elitloppet i synnerhet. 1966 var året då en kvinna för första gången släpptes fram. Det blev visserligen ingen framskjuten placering i finalen för ryskan Maria Burdova och amerikanske Apex Hanover. Efter ett lyckat besök i Moskva året innan köptes hästen av den sovjetiska staten. Maria kom att bli en förebild för kommande generationer kvinnor inom travyrket men det dröjde nästan 30 år innan Elitloppet nästa gång såg en kvinnlig kusk. 1995 och 1996 var det så dags för Helen Ann Johansson och Ina Scot, men de lyckades inte att kvala in till finalen vid något av dessa tillfällen.

– Jag kände faktiskt till att jag var den tredje kvinnan genom historien. Maria känner jag inte till så bra men Helen var en förebild och henne har jag faktiskt träffat i samband med en prisutdelning. Hon var totalt orädd som kusk och förebild för oss kvinnor.

Är Jennifer Tillman en förebild för dagens unga tjejer?

– Jag har alltid försökt göra mitt bästa men samtidigt har det ändå varit lättare för mig än för exempelvis Helen, då det numera är mer accepterat att tjejer kör häst. Fast helt enkelt är det dock inte utan det är fortfarande tuffare för tjejer.

Åren gick, och gick. 2015 var det så äntligen dags. Bollnästjejen Jennifer Birgitta Tillman hade några år tidigare, 2009 för att vara exakt, utsetts till "Årets Komet" vid Hästgalan och gavs nu möjligheten att kröna sin framgångsrika karriär med en start på Solvalla sista söndagen i maj, bara dagar efter att ha fyllt 31 år.

Många lär ha rynkat på näsan inför blotta tanken att ens bjuda in den av Per K Eriksson-tränade hästen tidigare samma månad, men efter att ha travat en hög 09-tid vid vinst i Meadow Roads lopp bara elva dagar tidigare så kom sportchefen med en rosa biljett.

– I samband med en start i Örebro vid ett tidigare tillfälle nämnde jag Elitloppet, men då skrattade Jennifer bara. Efter segern på Solvalla, då vi ryckte alla fyra skorna – vilket bara gick vid sporadiska tillfällen på grund av hans dåliga hovar – fick hon dock upp hoppet och det var aldrig aktuellt att anlita någon annan kusk än Jennifer. Flickebarnet var helt iskall i loppen. De från Bollnäs har väl inga nerver? Vi lärde känna henne via en annan Mantorp-tränare vid namn Jörgen Axén och det var tydligt att Tillman hade riktig talang i sulkyn, så hon fick köra flera av våra hästar. Jag minns framför allt en svår rackare som jag själv inte fick runt felfri i loppen. "Jag skiter i det här, han får bli ridhäst.", sa jag, men min fru var på mig att ge honom en sista chans. Så fick det bli. Jennifer hoppade upp i sulkyn och de vann med hela upploppet eller så, berättar Per.

Låste in sig på toaletten

2015 blev på många vis en magisk dag för kretsen kring den rätt obetrodde Royal Fighter. När han i försöket hamnade utvändigt ledande Mosaique Face trodde nog de flesta att loppet var kört. Dessutom satt en viss Nuncio klistrad rygg i andra utvändigt. I sista sväng såg dock fortfarande Jennifer att ha kräm kvar i linorna, och över upploppet tog hästen över. Enda hotet Nuncio stred så gott han kunde men åt en smått overkligt bra Royal Fighter fanns inget att göra. Inte den här dagen. Och inte mot Tillman.

– Hans inställning var fantastisk. Den där powern fanns där när man satt i sulkyn. Han älskade alltid att springa fort och länge. Jag har kört många bra hästar under min karriär men han var den bäste. Hela veckan fram till söndagens start var hektisk. Jag kände ett tag att "nu orkar jag inte prata med några fler människor", och låste in mig på toaletten för att få en lugn stund. I ett Elitlopp måste jag köra bättre än jag någonsin gjort förut.

– Jag minns precis vad jag tänkte varje meter av försöket. Vi hade ett dåligt utgångsläge och tar jag det bara lugnt så kvalar vi in till finalen. När vi sedan hamnade utvändigt ledaren kändes loppet förlorat, det vinns ju inte många försök eller finaler från den positionen. Han visade dock upp sig från sin bästa sida och jag har aldrig varit så lycklig efter ett travlopp som just då. Det är sjukt att han kunde slå Nuncio. Jag minns hur välkomnande publiken var under segerceremonin och det märktes verkligen att de ville ha oss där. Vi var ett ekipage och jag är tacksam till både tränaren och ägarna för att jag fick chansen. Alla var fantastiska och stöttande.

helskärm

Per K Eriksson fyller i:

– Det var mycket nerver den dagen och jag var smått chockad efter försöksvinsten. Jag har vunnit många stora lopp och tillsammans med segern i Hambletonian med Prakas så är den segern den roligaste under min karriär.

I finalen var hästen dock chanslös på ledningen och ett dilemma uppstod för kusken. Sitta kvar i andraspår och riskera "dödens" på nytt, eller chansa invändigt. Jennifer valde det senare upplägget och än i dag väcker slutresultatet känslor hos kusken.

– Jag har kört om det loppet i badkaret tusen miljoner gånger. Mitt huvud gick som en propeller över upploppet och vi vinner med fritt. Mycket förlorades nog i spårlottningen då vi inte fick välja spår först. Jag kommer att gräma mig över den förlusten till dagen då jag vinner ett Elitlopp, vilket jag aldrig kommer att göra.

Sagan om Royal Fighter började annars hemma på gården hos ägarduon Per Rodert och hans sambo Christina Nilsson. Paret ägde även mamman och trots att hästen inte fick chansen i finalen 2015 har man idel goda minnen av den dagen.

– Vi var både glada och stolta över att Jennifer åkt land och rike runt för att köra Royal. Jag var placerad på E-läktaren och bara kände hur hela läktaren började vibrera och hur publiken skanderade: ”Tillman och Fighter, Tillman och Fighter”. Där stod jag och skadade och sa till de närmaste kring mig: ”Det är jag som äger honom!”. De var förstummade och trodde att alla ägarna satt i restaurangen. Jennifer är en mycket bra kusk och älskar hästen lika mycket som vi. Det var aldrig någon tvekan om att hon skulle vara vår kusk, berättar delägaren Per.

Emilia Leo är totalt orädd

Året efter fick det publikfriande ekipaget åter chansen men den här gången gick det inte lika bra. Det blev visserligen ännu en final, och även då en resa i rygg på ledaren, men vid det laget var Royal Fighter en sliten kämpe som tidigare under året brottats med en varning på gaffelbandet. Numera arbetar han som avelshingst, lite i skuggan av de stora avelsgiganterna, men få glömmer bort vad han uträttade under sina glansdagar.

– Han var inte lika vass som året innan och fick dessutom en dopad häst över sig i försöket. Dessutom var det mycket tufft motstånd i övrigt.

Historiskt sett har det således endast blivit tre kvinnliga bidrag i Elitloppet och den stora frågan är vem som blir näst i turordningen. Jennifer lyfter fram en supertalang, och det utan någon som helst betänketid.

– Emilia Leo! Jag tycker att hon är totalt orädd och mäter sig ofta med killarna. Hon har rutinen och hårdheten. Jag hade hoppats få se henne i Elitloppet redan förra året. Det är utan tvekan dags. Min förhoppning är att världen fortsätter att utvecklas åt rätt håll och att vi snart får se ännu en kvinna i Elitloppet, fast man ska också tänka på att det även finns många duktiga killar som heller inte fått chansen.

Jennifer har goda erfarenheter från Solvalla och Elitloppshelgen. Redan som ung tjej brukade hon följa med pappa till travet och i takt med att framgångarna i sulkyn kom så blev det även en vinst eller två redan innan den där magiska vårdagen 2015.

– Jag vann nog en bronsdivision med Royal Fighter året innan. Det är en häftig helg. Jag brukade alltid vara på plats, utom ett år då jag i samband med studenten hade nationellt prov och klassresa, det var inte kul. Visserligen saknar man publiken men det finns gott om världsstjärnor på plats och det gör mycket.

 Guide Elitloppet 2021:  Allting inför superloppet  Tidiga vinnare  Startfältet