Karl-Erik Bender död – blev 87 år gammal

Legendariske hästägaren och uppfödaren har gått bort: ”Det går inte att förbereda sig”

En av Sveriges främsta hästägare och uppfödare, Karl-Erik Bender, har gått bort.

Efter en tids sjukdom orkade inte hjärtat längre, något som Travronden var först med att rapportera om.

Karl-Erik Bender blev 87 år.

– Han var medveten ända in i sista timmen, säger sonen Ove Bender till Trav365.

– Jag känner en väldig tomhet, säger Linus Svensson som är ansvarig tränare för Stall Palema.

Söndagen den 9 januari orkade inte Karl-Erik Benders hjärta längre.

Efter en tids sjukdom somnade en av Sveriges främsta uppfödare och hästägare in – vid en ålder av 87 år, något som facktidningen Travronden var först med att skriva om.

Trots att sjukdomsbilden funnits under en tid och att både Karl-Erik och hans familj visste att den här dagen skulle komma är det svårt att på riktigt föreställa sig.

– Den enda rättvisan i världen är att alla ska gå den här vägen, men det är tungt när det händer. Det går aldrig riktigt att förbereda sig även om vi inom familjen visste att det var oundvikligt, säger sonen Ove Bender.

”Saknade travet och människorna”

När Coronapandemin slog till med full kraft innebar det att den vanligtvis sociale Karl-Erik Bender drog sig tillbaka.

Det fanns inte samma möjligheter att besöka travbanorna som tidigare, något som påverkade honom mycket.

– När Coronaviruset kom då blev Karl-Erik mer och mer stillasittande. Hans hjärta var dåligt och det påverkade honom väldigt negativt då han älskade att träffa människor. Han var väldigt försiktig första året och jag vet att han verkligen saknade travet och människorna på plats.

Hur såg hans sista tid i livet ut och hade han ont?

– Han var medveten ända in i det sista. Tisdagen innan julafton fick han akut åka in till sjukhuset i Lidköping och var då riktigt illa däran. Men han kämpade sig tillbaka och kunde vårdas i hemmet efteråt, en fantastisk vård av mycket duktiga människor vill jag tillägga. Ända till sista timmen var han med i matchen och tittade på V75 och trav från Frankrike.

– Den sista tiden försvagades hjärtat och han fick mycket vatten i kroppen. Det ena organet efter det andra slutade att fungera. Karl-Erik tog på slutet en del morfin men hade inte ont tidigare, det var mest sista halvdan. Tidigare i livet har hade han knappt tagit en spruta eller ätit medicin. Han levde ett mycket bra liv.

”Levde för travsporten”

Karl-Erik Bender var en gigant inom företagsvärlden (Benders) med en miljardomsättning och också ansiktet utåt för hästverksamheten (Stall Palema).

Tillsammans med sin bror Arne utvecklade de sina föräldrars företag inom jordbruk och lanthandel.

Men trots de enorma framgångarna inom affärsvärlden var det just travet som samtalen landade i.

– Han levde för travsporten, visst han älskade sina bolag men det var ändå hästarna han brann allra mest för. När vi diskuterade jobb så slutade det väldigt ofta att vi satt och pratade trav och hästar till slut. Det svängde alltid över på något sätt.

Hur förberedde han sig för den här dagen? Visste han att det var nära?

– Redan i augusti förra året samlade han anställda och nära och kära hemma i trädgården. Det var ett stort tält, han ville träffa folk och visste redan då åt vilket håll det skulle gå. Allt framåt har han kartlagt och ville ha ordning ända in i det sista.

– Familjen i stort har genom åren haft en väldigt stor förståelse och det har aldrig varit några konflikter och hårda ord mellan oss. Det var fokus på rätt saker. Pappa var alltid väldigt mån om andra personer och hade en otrolig medkänsla. Han älskade landsbygden och blir mycket saknad av många inom travsporten och såklart av oss i familjen, avslutar Ove Bender.

”Hans kropp gav upp, inte huvudet”

Linus Svensson tog för ett år sedan ut sin proffstränarlicens.

Under tio år har han varit ansvarig för Stall Palemas hästar.

På träningslistan finns 16 hästar varav de flesta är två och tre år.

Det är med stor sorg han minns sin uppdragsgivare och gode vän.

– Jag känner en väldig tomhet. Visste att han varit dålig en längre period, man har vetat att det varit på gång men inte när. Senast jag pratade med honom talade vi om en häst som startade i Frankrike. Karl-Erik var helt klar i huvudet och det gick bra att diskutera. Nu känns det jobbigt och jättemärkligt. Det var hans kropp som gav upp, inte huvudet, säger Linus och fortsätter:

– Jag upplevde honom större än livet, det han gjorde för bygden och samhället är ofattbart. Hästarna var hans hobby och som person betydde han oerhört mycket för mig, han var som ett bollplank. Du kunde tala med honom om allt. På slutet när han var dålig var han i stallet nån gång i veckan. Han bodde ju granne med stallet och vi kunde vinka till varandra.

Hur upplevde du honom på slutet och vad betydde han personligt för din karriär?

– När pandemin slog till så blev det tufft, det är väl så för hela den generationen. De använder inte sociala medier på samma sätt. De träffades på travbanorna och tog en kaffe och då kunde de inte göra det längre.

– Jag började ju redan i Stall Palema när Pär Hedberg tränade hästarna. Jag hade känt Pär sedan gymnasiet och fick då bra kontakt med Karl-Erik och hela familjen. Pär ville pröva sina egna ben och då frågade familjen mig om jag ville vara ansvarig att träna deras hästar. Det var något jag hade haft tankar på under lång tid men utan Karl-Eriks uppmuntran hade jag nog inte fullföljt det då.

Texten uppdateras

helskärm