”Gick bara ut i skogen och grät”

Simon Norberg

Börje Salming miste sin pappa när han var fem år gammal men fick lära sig hemifrån att man inte skulle gråta.

I SVT:s ”Fråga doktorn” berättar hockeylegendaren hur en kurs lärde honom att öppna upp sig.

– Efteråt gick jag på promenader i skogen och bara grät helt enkelt, säger han i SVT:s Fråga Doktorn.

Börje Salming växte upp i Kiruna och miste sin pappa i väldigt unga år.

Men Börje gick lära sig att man inte skulle gråta och gjorde det därför väldigt sällan i yngre år.

”Gick ut i skogen och grät”

I en intervju i SVT-programmet ”Fråga Doktorn” berättar hockeylegendaren att det var först på äldre dagar som han började öppna upp sig mer, efter att ha gått på en ”må-bra-kurs.”

– Min uppväxt.. Min pappa dog när jag var fem år. Det är mycket man har förträngt. Man har belastat sig själv, och jag har haft mycket inom mig. Jag brukade säga att ”Jag vet inte vem pappa är. Jag har aldrig fått nån kram av honom”. Men där (på kursen) fick jag lära mig att jag hade fått kramar av honom. Det var jättefint. Efteråt gick jag på promenader i skogen och bara grät helt enkelt. Jag mådde så bra av det, säger han.

”Var bara att sticka ut”

I programmet diskuterade Börje Salming även hjärnskakningar. Om hjärnskakningar varit ett hett samtalsämne de senaste säsongerna i svensk hockey, så var det ett annat klimat förut.

– Som det är i dag så får man vila månadsvis innan man får spela, men så var det inte då. Ett år så hade jag tre–fyra hjärnskakningar och då fick jag ändå bara komma in och spela. Jag brukar skoja om det, men det var ungefär så att de satte upp tre fingrar. Hur många ser du? Två, ja det är bra du kan spela.

– Lite så var det där borta, man skulle spela och jag var likadan och tyckte att det bara var att sticka ut.