Se och lär av fysiska spelet, SHL-spelare

Publicerad 2014-11-06

Hans Abrahamsson: Var inte orolig för att någon skulle bli skadad

LEKSAND. Höga berg och djupa dalar.
Ja, Pär Mårts fick som förväntat när landslagssäsongen drog i gång.
Men en seger mot Ryssland är alltid en bra seger.
Och det var i alla fall en fröjd att se det fysiska spelet: bara att se och lära för många SHL-spelare.

Sportbladets Hans Abrahamsson.

Vi bortser från de snudd på parodiska förberedelserna och alla spelare som inte var här, Ryssland kom inte ens med fullt lag, och fokuserar i stället på matchen. Jag gillade verkligen vad Tre Kronor visade upp i den första perioden. Man hanterade tempot bättre än Ryssland.
Spelarna tog initiativ direkt och var aktiva.
Det sistnämnda är ett ett ord som Pär Mårts använt flitigt under den hyperkorta samlingen här i Leksand.
Det gav också utdelning.

Slog till inför gamla publiken

Patrik Hersleys skott har definitivt inte blivit lösare under månaderna i Sibirien. Ex-leksingen inledde med att skadeskjutna en ryss och strax efter dundrade han in 1–0 i power play. Då hade det gått 1.35. Hygglig återkomst till Tegera Arena av förra säsongens målkung.
I box play kontrade Ted Brithén och Andreas Engqvist snyggt in 2–0-målet.
Men Tre Kronor var allt annat än aktiva i den andra perioden. När ryssarna höjde tempot ytterligare ett snäpp blev det enorma problem. Inte minst i försvarszonen.
Även om svenskarna skapade några chanser var det Andres Nilssons förtjänst att det stod 2–0 efter halva matchen.
Till sut kunde inte ens Kazan-målvakten stå emot. När jag satt och väntade på en Mårts-timeout kom i stället tre ryska mål på lika många minuter.
Det defensiva backspelet som i den första perioden stundtals var lysande, var nu passivt och tungfotat.

Janmark hade det tungt

I förlängningen var Sverige piggast, och i straffläggningen var Tre Kronor skickligast. Plus att man hade den bästa målvakten.
Spelarkritiken då?
Ja, av dem som inte varit med så mycket var Ted Brithén och David Ullström piggast. Även Andreas Engqvist var riktigt bra, inte minst i box play. Tom Wandell växte in i matchen.
Niclas Lundgren, Marcus Paulsson, Mattias Janmark och André Petersson stärkte inte sina möjligheter att tillhöra landslaget under säsongen. Janmark lyckades dra på sig tre utvisningar på de 3.33 han spelade.
Till sist: En sak som jag verkligen gillade med matchen var det fysiska spelet. Så många tacklingar och jag såg knappt till en enda armbåge eller tacklingar som träffade huvud. Stentuffa men rena tacklingar och man satt inte och var orolig för att någon skulle bli skadad. Här känns det som SHL har hur mycket som helst att lära.

Följ ämnen i artikeln