Bjurman: Det är ett stort OM

Per Bjurman

DENVER. I natt kan Gabriel Landeskogs livslånga dröm gå i uppfyllelse.

Om han och lagkamraterna i Colorado Avalanche lyckas tygla sina fladdrande nerver får han som blott andre svenske kaptenen i NHL-historien ta emot den sägenomspunna Stanley Cup-bucklan av Gary Bettman

Men det är ett stort OM det. 

Med hockeyns heliga graal inom räckhåll får även de allra bästa ofta mjukost i knävecken

Ifall Gabriel Landeskog lade blommor under kudden inför denna midsommar var det garanterat inte kärleken han försökte mana fram drömmar om; den har han redan funnit i hustrun Melissa.

Det var Stanley Cup-bucklan – pokalen han han fantiserat om och längtat efter sedan han var en liten knatte i Älvsjö sydväst om Stockholm, den som skriver in hockeyspelare i evigheten.

Han har nästan händerna på den nu och kan säkert ana smaken av champagnen han, eventuellt, kommer dricka direkt ur kärlet. Om Colorado Avalanche vinner midsommarnattens femte final mot Tampa Bay Lightning hemma i Ball Arena blir de mästare och Gabriel får ta emot den skinande silverkrukan av kommissionären Gary Bettman.

helskärm

Kommer inte bli lätt

Den ende svensk i historien som varit med om det är självaste Nicklas Lidström, för fjorton år sedan.

Så det vore förståeligt om den 29-årige gladiatorn valde blommorna med omsorg – och sedan hade svårt att somna.

För det blir inte lätt. Tvärtom – det blir svårare än något ”Gabbe” och hans kompisar någonsin varit med om tidigare.

De har tidvis spelat fullständigt magnifik hockey i finalen och långa stunder varit iögonenfallande mycket bättre än Bolts. Men nu står regerande mästarna vid avgrundens rand – det party som pågått i Tampa-bukten i två euforiska år riskerar att ta slut med ett brak – och när de gör de är de lika farliga som sårade lejon. De senaste säsongerna har det i princip varit omöjligt att slå dem i den sortens lägen.

Tuffast för Avalanche

Men allra tuffast blir det för Avs, som ”Gabbe” själv erkände efter sudden death-segern i Tampa i onsdags, att hantera den egna rampfebern.

När unga hockeyspelare som aldrig varit där tidigare plötsligt står vid tröskeln till himmelriket – det de som sagt försökt ta sig till hela livet – förvandlas de väldigt lätt till figuren i Edvard Munchs ”Skriet”. 

Gång på gång genom åren har jag sett hur superstjärnor, vanligtvis kalla som Clint Eastwoods mest sammanbitna filmkaraktärer, drabbats av fullständig kortslutning när de haft chansen att spela hem Stanley Cup-finalen.

Plötsligt får de mjukost i både armar och knäveck, kan knappt hålla i klubborna och än mindre åka skridskor. Andningen blir tung och oregelbunden, förmågan att tänka rationellt upphör…

Kan de nuvarande krigarna i Peter Forsbergs gamla klubb undvika den sortens haveri?

I så fall finns chansen att Gabriel Landeskog får uppleva sin stora midsommarnattsdröm nu.