AIK krossade Syrianska – Mansiamina tvåmålsskytt

Uppdaterad 2017-07-25 | Publicerad 2017-01-28

SÖDERTÄLJE. Noll mål under 2016.

Då inledde Johan Blomberg 2017 med att skruva upp ett långskott i krysset

– Han gör ett otroligt bra jobb för laget. Gör han dessutom poäng så är han vår kanske bästa spelare, säger tränaren Rikard Norling.

Fram till förra säsongen var Johan Blomberg en av allsvenskans mest pålitliga poängplockare från sin mittfältsposition. 2014 och 2015 stod han för 13 respektive 11 poäng.

Placerade bollen i krysset

2016 sinade dock skörden – rejält. Blomberg noterades för blott tre assist, och den fina högerfoten mäktade inte med ett enda mål. 29-åringen är dock en uppskattad lagspelare med sitt ständiga gnuggande och stora aptit för laglojala löpningar.

Och kanske har han dessutom ställt in siktet på bössan igen? Blomberg stod nämligen för ett mycket elegant långskott under träningsmatchen mot Syrianska. I den 39:e minuten sög han in en lyra, vände på en femöring och placerade pricksäkert in 1–0 i det bortre krysset.

– Jag får en bra touch, vänder om snabbt och ser att det är ledigt i bortre. Det blir en riktigt bra skruv på den.

”Kanske vår bäste spelare”

Kommer du få upp poängproduktionen i år?

– Jag hoppas det. Det är viktigt att sätta dit dom på försäsongen så att man kommer in i det. Det var väldigt skönt att få sätta dit den, säger Blomberg.

För tränaren Rikard Norling är den ofta underskattade Blomberg en personlig favorit.

– Han har målen i sig. Släpper det så släpper det. Jag behöver inte stressa honom med det, säger Norling och fortsätter:

– Han gör ett otroligt bra jobb för laget. Gör han dessutom poäng så är han vår kanske bästa spelare. På den nivån är det.

Talangen tvåmålsskytt

Bara minuter efter Blombergs ledningsmål utökade AIK ledningen. Aktive Stefan Ishizaki kom runt på högerkanten och slog in bollen snett inåt bakåt i straffområdet. Unge forwarden Rickson Manisiamina, 19, var på rätt plats och avslutet tillräckligt rappt för att Syrianskas målvakt inte skulle hålla bollen på rätt sida mållinjen.

Pigge Mansiamina visade att han på allvar vill konkurrera om en plats i startelvan genom att i den 79:e minuten dundra upp 3–0 i nättaket. Patrick Kpozo ordnade slutresultatet 4–0 efter en fin framspelning av Daniel Sundgren.

I övrigt stod AIK för en stabil insats mot ett Syrianska, som under nye tränaren Sharbel Touma såg okej ut i spelet, men inte kunde göra sig gällande i de båda straffområdena.


Utropstecknet:

Det var på tiden, Blomberg!

Mot Syrianska noterades han för sitt första mål sedan 2015.

Lundapågen värvades ju till AIK med ett välförtjänt rykte som poängspelare.

Något som han också levde upp till under sin första säsongen i klubben. Ifjol fick Blomberg delvis en annan roll på det nya tremannamittfältet. I stället för att låta honom agera offensiv ytter förvandlade Rikard Norling Blomberg till lagets lungor med och fick ut mycket av 29-åringens lojala presspel och osjälviska löpningar.

Det gick dock ut över Blombergs annars så pålitliga poängproduktion. 

Frågetecknet:

Egentligen vill man ju – förbehållslöst – hylla en kille som försöker sig på en tunnel sju sekunder in i matchen. Patrick Kpozo är en av allsvenskans mest risktagande spelare. Följden är att han försöker sig på tre-fyra tunnlar per match. Totalt sett blandade han och gav lite väl mycket mot Syrianska, den gode Kpozo, och inläggsspelet var under de första 45 minuterna direkt underkänt. Samtidigt är han framme och stöter in 4–0 till AIK efter ett fint förarbete av ytterbackskollegan Daniel Sundgren.

Vänsterbacken, som dominerade stort under sensommaren, har fortfarande inte hittat rätt balans i sitt spel. Kanske får man ta det onda med det goda?

Offensiven:

Forwardsduon Eero Markkanens (påhittig) och Rickson Mansiaminas (rörlig och vass i avsluten) samarbete var godkänt, men inte mer.

I stället var det återigen tremannamittältet med Stefan Ishizaki, Johan Blomberg och Amin Affane som imponerade mest för AIK. Blomberg och Ishizaki fick mycket beröm efter senaste matchen mot Syrianska, men den här gången är det läge att strö lite lovord över Affane. Den lille spelfördelaren växer in allt mer sömlöst i Ofori-rollen som djupt sittande innermittfältare. Ett högklassigt passningsspel varvas numera med ett klart godkänt närkampsspel. Lovande!

Defensiven:

Det finns inget att anmärka på de tre mittbackarna Per Karlssons, Sauli Väisänens och ”Nisse” Johanssons insatser vad gäller det rent defensiva grundarbetet. Däremot kan man nog kräva att de lyckas piska upp ett något högre bolltempo med tanke på att de står för så mycket av ”Gnagets” bollinnehav.

Ytterbackarna?

Som wingbacks får – och ska! – de ta risker, men mot Syrianska framstod båda som aningen slarvigt övermodiga under den första halvleken. Efter paus hittade duon mer rätt i balansen risktagande/ambition.