Fagerlund: PL-laget som förtjänar att lyftas mest

LONDON. En norsk vändning, en målfest med drag, ett oansvarigt rött kort, styrkebesked i plural...

Det kan lyftas, analyseras och hyllas i mängder efter denna Premier League-lördag.

Frågan är om inte det som händer nere på sydkusten förtjänar flest fyrverkerier.

Från klockan tre och framåt flackade blicken främst mellan galenskapen på Anfield, vansinnet i Manchester och frenesin på Stamford Bridge. Därefter kokande Londonderbyt på The Emirates där mittbacken Gabriel revanscherade sig och sköt hem segern till Arsenal.

Inom loppet av en halvtimme tryckte Liverpool in fyra bollar bakom Bournemouth-målvakten Mark Travers, här lämnad helt åt sitt öde. Senast Merseyside-klubben lyckades med samma bedrift var i mötet med Arsenal våren 2014.

Det är knappast en överdrift att kalla gästande lagets eftermiddag för ”lång”.

Sympati-öl på puben

Att det väntade en rejäl urladdning runt hörnet för Jürgen Klopps mannar kändes givet. Liverpool är bättre än de inledande veckorna visade, med eller utan Thiago på mittfältet. Under lördagen länkade Harvey Elliot, som hade svårt att hålla tillbaka tårarna vid sitt 2–0-mål, upp fint med matchens starkast lysande stjärnor.

Welcome back, Roberto Firmino! När brassen drog in 4–0-målet i minut 31 fanns redan tre assist på kontot. Klopp har alltid varit svag för sin ”Bobby” och de frågetecken som hopade sig kring anfallarens insatser är tillfälligt raderade. Luis Diaz, som inledde och stängde målskyttet, fortsätter övertyga – men surrealistiskt nog syntes inte Mohamed Salahs namn någonstans i protokollet.

En Bournemouth-supporter som trotsade fredagstrafiken och sedermera tvingades bevittna eländet på Anfield vädrade sina åsikter i radio efter slutsignal. På uppsidan, sade han, ska inte nykomlingen ta sina poäng mot lag som Arsenal, Man City och Liverpool. Dessutom bjöd en mängd hemmasupportrar på sympati-öl på puben efteråt.

Allra gladast över vulgära resultatet 9–0? Möjligen Southampton som burit skammen att falla med dessa siffror två gånger om sedan 2019 (först mot Leicester, därefter Man United). Kanske fungerade det som plåster på såret efter lördagens knappa 0–1-förlust mot just United.

Harvey Elliott .

Oansvarig tackling av Gallagher

Själv satt jag och svettades på Stamford Bridge, dels på grund av hettan men främst hetsen nere på gräset. Med anledning av skador har Conor Gallagher haft chansen att visa vad han går för de senaste matcherna. Mittfältaren såg påslagen ut inledningsvis mot Leicester men tappade plötsligt fokus och sänkte oansvarigt Harvey Barnes.

Att Chelsea inkasserade samtliga poäng, trots en man mindre i 60 minuter, grundade sig i en handfull faktorer. Reece James är urtypen av cool med bollen och fattade ständigt rätt beslut, samtidigt som Raheem Sterling undvek att bränna (alla) sina lägen. Framför allt är Leicester skrämmande tandlösa just nu, inklusive Jamie Vardy som borde ha noterats för minst ett mål.

City och Arsenal med styrkebesked

Vad är det förresten med Man Citys ovana att hamna i 0–2-underlägen? Patrick Vieira trendade på Twitter i halvtid när Crystal Palace tycktes följa upp Newcastles triumf med att knycka fler poäng från titelfavoriterna. Men så finns Erling Haaland numera som innan slutsignalen ljöd landade på ett hattrick och fastställde slutresultatet till 4–2.

Det finns mycket att säga om nuvarande tabellettan, Arsenal. Min personliga farhåga var att Mikel Arteta skulle traggla vidare med samma gamla problem utan att hitta hållbara lösningar. Det var så fel siat att man skäms.

Londonklubben, som besegrade Fulham med 2–1, är ett annat lag jämfört med förra säsongen. Dels starkare på grund av nyförvärv som Gabriel Jesus och Oleksandr Zintjenko (som inte ens spelade i dag) men även mentalt stabilare och vassa på fasta situationer tack vare tränaren Nico Jover.

Senaste gången Arsenal vann de fyra inledande omgångarna var så långt tillbaka som 2004/2005. De måste förstås tas på allvar.

Graham Potter.

Brighton är extraordinärt

En plats som inte hade lika många ögon på sig – men definitivt borde ha haft det – är Falmer, strax utanför Brighton. Ingen höjde på ögonbrynet när Leeds-tränaren Jesse Marsch gav sin förklaring till vad som hände på Amex Stadium:

– Rent strategiskt hanterade Brighton matchen mycket bättre än oss.

Graham Potter har för vana att göra diamanter av blygsamma kolbitar, men prestationen i Brighton är extraordinär. Motståndarna fruktar – ja, fruktar – att ställas mot engelsmannens välsvarvade gäng som följer hans intelligenta instruktioner till punkt och pricka. Klubben står på tio poäng, lika många som Man City, och borde ha haft full pott (chanserna i mållösa mötet med Newcastle var otaliga).

Av alla utstickande resultat och styrkebesked under lördagen är det svårt att slita blicken från sydkusten. Det är mycket begärt att Brighton ska orka upprätthålla denna standard ända fram till april-maj. Det blir förbannat spännande att följa.

Följ ämnen i artikeln