”Nu kan tjejer också drömma om att spela på Wembley”
Uppdaterad 2018-05-06 | Publicerad 2018-05-05
LONDON. Chelsea besegrade Arsenal I FA-cupfinal inför 45.000 åskådare på Wembley.
En milstolpe för hela damfotbollen, menar svensktrion i det vinnande laget.
– Jag kommer se tillbaks på det här om 10-15 år och tänka “wow”, att jag fick vara med när damfotbollen tog fart, säger Hedvig Lindahl.
Även om det stod 0–0 i halvtid blev aldrig FA-cupfinalen mellan rivalerna Chelsea och Arsenal särskilt spännande.
Den förre damallsvenska spelaren Ramona Bachmann inledde målskyttet för Chelsea direkt i den andra halvleken. Kort därefter utökade anfallaren till 2–0 efter att ha vikt inåt och placerat bollen vid Sari van Veenendals högra kryss.
– Vi dominerar matchen tycker jag, vi förtjänade att vinna. Det var helt fantastiskt, säger Magdalena Eriksson, som tillsammans med Hedvig Lindahl och Jonna Andersson var en av tre svenskor i startelvan.
Kändes som att ni hade total kontroll?
– Vi var också lite chockade, men det var en sån dag där allting stämde, vi kunde spela ut vårt spel.
Lindahl: ”Kul att vara med där historia skrivs”
Arsenal fick in en reducering med tio minuter kvar innan Fran Kirby fastställde slutresultatet till 3–1. Målvakten Hedvig Lindahl hade med andra ord inte speciellt mycket att göra inför de 45.000 på läktarna, nytt publikrekord.
– Det är jättekul att vara med när historia skrivs. Jag kommer säkert se tillbaks på det här om 10-15 år och tänka “wow”, att jag fick vara med när damfotbollen tog fart, säger Lindahl och ser märkbart rörd ut.
– Vi har funnits ett tag men just det där att det börjar ta fart, det kommer jag minnas. Att jag var med vid den övergången.
Peppades med inspirationstal
Magdalena Eriksson berättar om ett inspirationstal som laget fick lyssna på inför matchen.
– Hon sa till oss att när hon var liten så drömde killarna om att få spela på Wembley men nu drömmer tjejer också om det, säger Eriksson.
– Det är ju något som jag får rysningar av när jag tänker på det. Att tjejer kan ha något att sträva efter, måla upp en målbild av att “där vill jag spela när jag blir stor”.
Majoriteten av åskådarna på läktarna var i de yngre åldrarna, många av dem tjejer.
– Det är ju det som skapar ett driv hos unga tjejer, att man kan nå så här långt, säger Magdalena Eriksson.
– När vi var små visste vi inte hur långt vi kunde gå, de enda förebilderna vi hade var herrfotbollsspelare. Men det är det som kommer förändras nu.