”Tänker ’jävlar vad sjuk i huvudet man är’”
Djurgårdens Gunnarsdottir och Jalkerud om gravidkampen och snåriga vägen tillbaka
Uppdaterad 2020-07-15 | Publicerad 2020-07-14
Djurgårdens målvakt Gudbjörg Gunnarsdottir och kapten Mia Jalkerud lyckades bli föräldrar efter tre års kamp.
Nästa tuffa utmaning är att lyckas återgå till karriären.
Jalkerud är osäker på om klubben ens är intresserad.
– Jag har givit Djurgården ganska mycket genom åren. Det känns lite sorgligt att de inte kan höra av sig.
Ett tag funderade Gudbjörg Gunnarsdottir på att pausa karriären i hopp om att öka chanserna att bli gravid och för att IVF-behandlingarna, som hon höll hemliga av rädsla för att bli ratad i såväl klubb- som landslag, var så fysiskt och mentalt uttömmande.
– Man blir helt galen och tänker ”har jag själv gjort att jag inte blivit gravid för att jag gått direkt och tränat?”.
Tankarna snurrade i huvudet.
– Men vad är jag då, om jag inte har fotbollen och inte lyckas bli gravid?
Hon vänder sig mot sin partner Mia Jalkerud.
– Det var nästan som ett mirakel. Jag hade sagt att det är sista gången jag försöker, sen får du testa, och så får vi tvillingar. Det är en lycklig story så.
Berättade inte för någon
Men bakom sig har paret en lång och stundtals väldigt smärtsam resa. I nästan tre års tid försökte Gudbjörg Gunnarsdottir bli gravid, och tidigt kom de överens om att ingen inom fotbollen skulle få veta vad de gick igenom.
Den isländska landslagsmålvakten i Djurgården varvade tuffa IVF-behandlingar med sin elitsatsning och det tärde.
– Det är inte bara det mentala. Du måste ta en massa sprutor och blir svullen. När man plockar ut äggen blir de flesta sjukskrivna en tid men jag var tvungen att gå och träna, säger hon.
Mia Jalkerud fyller i:
– Det går att säga en, två gånger att man är sjuk men sedan är det bara att bita ihop och åka dit med stoneface. Det här var inget vi ville berätta, speciellt inte i din sits. Då är du uträknad. Du var verkligen rädd att det ens skulle gå ut till någon spelare.
”Var helt krossad”
Men tillslut blev det ohållbart att inte berätta. Gunnarsdottir fick sin mens under en landslagssamling i Spanien och förstod där och då att behandlingen misslyckats. Hennes rumskamrat och två till fick veta men till ledningen skyllde hon på en skada.
– Det fanns ingenstans att gömma sig och jag var helt krossad. Jag hade en hälseneskada som jag överdrev lite så jag spelade inte matchen där utan tränade bara. När man tänker tillbaka så tänker man jävlar vad sjuk i huvudet man är, men på något sätt är man bara inne i det och kämpar på.
När Djurgårdspelarna fick glädjebeskedet i fjol att de skulle bli föräldrar var plötsligt Gunnarsdottir väldigt angelägen att berätta för sin klubb så tidigt som möjligt och ringde dåvarande tränaren Joel Riddez. Hon beskriver att hon kände ett ”sjukt” ansvar för sitt lag som inte hade inlett säsongen så bra och som var på väg att tappa sin målvakt.
– Jag tänkte bara va fan nu måste de få en förstekeeper. Jag fick så jäkla dåligt samvete.
Mia Jalkerud:
– Alltså hon nästan skulle hjälpa till i rekryteringen och sa typ ”vi kan lösa det såhär”.
Tvingades till paus
Gudbjörg Gunnarsdottir och Mia Jalkeruds barn William och Olivia är drygt fem månader gamla och paret har lämnat den första allra mest krävande tiden bakom sig med kolik och barn som endast vägde drygt två kilo till en början. När Sportbladet träffar det frispråkiga paret utanför deras lägenhet vid Liljeholmskajen i södra Stockholm ligger nytillskotten i familjen mest och sover.
Gunnarsdottir har ett kontrakt med Djurgården som går ut efter säsongen och har kommit igång med målvaktsträningen, medan Mia Jalkerud tvingades till paus när barnen föddes för att det blev för mycket och står utan kontrakt.
Anfallaren bar ett stort ansvar som både kapten och målskytt i fjol när det gick dåligt för Djurgården som hade värvat in flera tunga namn.
När slutsignalen för sista gången ljöd i höstas och det stod klart att laget klarat sig kvar på målskillnad – hon gjorde själv elva – satte hon punkt för det värsta året i karriären.
– Det tärde på mig. Hösten blev till att rehabilitera. Jag tänkte kanske inte att jag skulle behöva ta ett stort break sen, och det är två olika saker, men jag hade kanske inte riktigt suget där i januari efter två månader. Jag var mer rädd. Djurgården hade blivit av med massa spelare igen. Hur ska vi göra det bättre liksom?, säger Jalkerud.
Vill se en policy
Varken målvakten eller den notoriska målskytten vill att karriären ska vara över. De känner samtidigt att det är svårt att få ihop det och efterlyser en gemensam policy i serien kring gravida.
35-åriga Gunnarsdottir berättar att hon själv inte hade vågat bli gravid tidigare, innan cv:t var tillräckligt bra, med tanke på hur utelämnade damspelarna som ofta sitter på korta utgående kontrakt blir.
– Du har inte ett jättebra cv när du är 20-25. Varför ska en klubb satsa på en sån? Det är hemskt. Det här är faktiskt något som skulle gynna alla klubbar på sikt. Att ha något att gå på. Men det blir inte på vår tid, kanske när våra barn spelar, säger hon.
– Sen tycker jag att Djurgården är lite inne i boxen och inte tänker utanför, hur man kan fixa det lite lättare. Så tycker jag att det är överlag i klubbar i Sverige. Det känns inte som att vi är där än. Det är som kinesiska. Det är rätt märkligt.
Hon har själv exempel från Island då yngre spelare, som går att jämföra med de i Difs F19-lag, kommer tidigare och går med vagnen under a-lagets träning före den egna träningen.
– Det är inte svårare än så. Men här är det inte så inbjudande faktiskt. Det är mer: ”Kommer du ens få ihop det eller hur ska du göra?”.
Ifrågasätter Difs intresse
Mia Jalkerud har spelat i Djurgården i stort sett hela sin karriär och har under sina nio säsonger i laget gjort hela 117 mål på 207 tävlingsmatcher.
Kaptenen från ifjol har ett stort hjärta för Djurgården men ställer sig nu frågan hur intresserad klubben egentligen är av henne. Att hon tvingades till en paus, trots att hon är i fysiskt god form, beskriver hon som en sorg. Med samma ord beskriver hon klubbens svala intresse.
– Jag har spelat så pass länge och givit Djurgården ganska mycket genom åren. Det känns lite sorgligt att de inte kan höra av sig. Jag brinner för den klubben och hade jättegärna velat spela där. Sedan måste såklart jag känna att jag orkar, men det är många smågrejer som kan göra att man faktiskt känner suget och kan klara av det.
Gunnarsdottir som tränar med laget säger att hon hintat och gett positiva signaler kring hur familjelivet utvecklats för dem och är förvånad över tystnaden.
– Du sa ganska tidigt att det handlade om de första månaderna, för då var det tufft med kolik och grejer. Sedan hördes inget.
Jalkerud stänger inte dörren till andra klubbar och är medveten om att det är en ny tränarstab, med ny huvudtränare och sportchef i Djurgården.
– De kanske känner att de bygger upp något på andra spelare och då får man respektera det. De kanske tycker man är lite avdankad, jag vet inte.
Djurgårdens sportchef Jean Balawo säger till Sporbladet att han valt att lägga fokus på säsongen och att det blir så bra som möjligt för tjejerna i laget.
– Sen är vi inte ovänner eller ogillar varandra. Mia är en bra tjej och fotbollsspelare, säger han.
Hon säger själv att hon är i ganska god fysisk form och att det inte hade tagit så lång tid att komma tillbaka. Men det intresset finns inte hos er?
– Allt det där tar vi med Mia och inte via media.