Hur mycket får man fira ett avgörande mål?
Sportbladet granskar fallet med de jublande supportrarna
Uppdaterad 2020-01-18 | Publicerad 2020-01-16
Hur mycket får en supporter fira ett avgörande mål?
Är det brottsligt att jubla ihop med spelarna vid läktaren eller är det en naturlig del av fotbollen?
Det ska Borås tingsrätt avgöra i ett åtal mot tre Elfsborgsfans där domen kan bli vägledande för hur ordningslagen vid idrottsarrangemang ska tillämpas.
Sportbladets Michael Wagner har tittat närmare på det unika fallet.
Egne företagaren Anders Hultin, 34, är på semester på Cypern när han upptäcker att han har ett missat samtal på mobilen. Han ringer upp numret.
I andra änden svarar polisen i Borås.
– Jag blev något överraskad, jag trodde ju att det var något som gällde jobbet, säger Hultin.
– Polismannen meddelade kort vad det gällde och att vi skulle ses på polisstationen. Jag insåg att jag riskerade att bli avstängd från Elfsborgs matcher och mer därtill, till och med dömd i tingsrätten, berättar Hultin.
Vad tänkte du då?
– Det var en tråkig känsla. Det var inget som jag hade väntat mig. Varken jag eller någon annan hade fått reda på något efter matchen det handlade om.
Krismatch mot Kalmar
29 juli 2019 möttes Elfsborg och Kalmar FF på Borås Arena i en krismatch i allsvenskan kring vilket lag som skulle bli kvar i bottenstriden.
Matchen stod och vägde in på övertid.
Då rullade Boråsprodukten och inhopparen Marokhy Ndione in segermålet, 2–1, mitt framför de egna supportrarna i fjärde tilläggsminuten.
20-åringen sprang bort mot klacken, hoppade upp mot läktarstaketet och lät sig kramas om av fansen. De övriga lagkamraterna kom rusande efter, till och med målvakten Kevin Stuhr Ellegaard.
Några spelare klättrade upp mot fansen och tre supportrar – Anders Hultin och ytterligare två män, 33 och 27 år – hoppade ned en och en halv meter och kramade om spelarna bakom målet, direkt vid läktaren.
När målfirandet ebbade ut efter 20-talet sekunder återvände spelarna till planen, supportrarna till läktaren och matchen slutfördes utan avbrott.
Anders Hultin, som varit ordförande under flera år för Elfsborgssupportrarna i Guliganerna, visste mycket väl vad det stod på skylten vid staketet på läktaren: ”Förbud att beträda spelplanen”.
– Det var ren och skär glädje när Ndione avgjorde i en sådan match och han sprang till oss och ville fira med de egna fansen. Då hoppade jag ner för att krama om honom. Inte hade jag en tanke då på att det skulle vara olagligt. Den typen av firande har ju alltid funnits i fotbollen och idrotten, säger Anders Hultin.
Men Boråspolisen inledde en förundersökning. Hultin och ytterligare två Elfsborgssupportrar som tog sig ned från läktaren delgavs brottsmisstanke och åtalades för brott mot ordningslagen. På fredag tas fallet upp i Borås tingsrätt.
– Jag anser att åtalet är motiverat. Det råder ingen tvekan om att det är ett brott mot ordningslagen att ta sig ner till det här området i anslutning till planen. Där får man inte vara, säger kammaråklagaren Martin K. Svensson.
Så då så, glasklart, case closed?
Riktigt så enkelt fungerar nog inte juridiken.
5 kap. §4 Ordningslagens särskilda bestämmelser vid idrottsarrangemang:
”När idrottsarrangemang anordnas på en idrottsanläggning får inte någon obehörigen beträda spelplanen eller annat motsvarande område som är avsett för idrottsutövningen”.
När Malmö FF åkte på en 0–3-förlust i finalen av Svenska Cupen mot Djurgården på Tele2 Arena 2018 fick en stor grupp MFF-fans nog. De tog sig ned från läktaren och bakom målet kastade de bengaler och föremål in på planen. Domaren bröt matchen och spelarna tog skydd i spelargången.
Flera av MFF-supportrarna var maskerade, uppträdde mycket aggressivt och några omhändertogs snabbt av ordningsvakter och polis.
De åtalades för brott mot ordningslagen – för att de bröt mot maskeringsförbudet, för olaglig pyroteknikanvändning och för att de, precis som Elfsborgssupportrarna drygt ett år senare, obehörigt beträtt spelplanen eller motsvarande område.
En 27-årig man med MFF-sympatier boende i Stockholm fälldes också i Södertörns tingsrätt – men bara för brotten mot maskeringsförbudet och för användandet av pyroteknik till totalt 40 dagsböter.
”Åtalet föll på formalitet”
Tingsrätten underkände åtalet när det gällde intrånget på spelplanen. ”Enligt tingsrätten är det inte utrett att det området är avsett för idrottsutövning och åklagarens påstående om att det skulle användas för uppvärmning saknar stöd i målet”, skriver tingsrätten.
– I domstolen fick jag en fråga om det var idrottsutövning på ytan där mannen befann sig. Jag svarade att det kunde ske uppvärmning och liknande där. Rätten ville sannolikt ha en justering av vilket lagrum som vi åberopade. Så åtalet i den punkten föll mer på en formalistisk sak, säger extra åklagaren Sandra Johansson som drev ärendet i Södertörns tingsrätt efter att en annan kollega väckt själva åtalet.
– Att det föll på den här formaliteten borde vi från åklagarmyndigheten uppmärksammat i förväg eller jag under förhandlingen men jag anser också att tingsrätten hade kunnat döma ändå. Det var ingen lucka i lagstiftningen eller tvekan vad det handlade om, säger Sandra Johansson.
Kunde inte ni som åklagare överklagat i den delen?
– Jo, vi hade sådana överväganden. Men mannen dömdes till dagsböter för två av de tre åtalade brotten. Om han hade dömts för även detta brott så hade han sannolikt fått lite ytterligare böter och vid en samlad bedömning så tyckte jag inte att det motiverade ett överklagande till hovrätten.
Tre veckor efter att åtalet mot de tre Elfsborgssupportrarnas firande med spelarna hade lämnats in till tingsrätten i Borås i höstas var det dags för stormatch i Malmö. Malmö FF mötte Dynamo Kiev i Markus Rosenbergs sista match inför hemmafansen på Malmö Stadion.
MFF-ikonen avgjorde en osannolik avskedstillställning i sjätte övertidsminuten genom att styra in 4–3 framför hemmaklacken. Rosenberg sprang i ett glädjerus mot läktaren, hoppade upp mot läktarstaketet och lät sig omfamnas av euforiska supportrar.
Några sekunder senare hade ett 30-tal MFF-fans hoppat ned från läktaren och via innerplan nått fram till Rosenberg och anslutit med övriga hemmaspelarna i glädjescener som spreds över Fotbollseuropa.
Brott mot ordningslagen och intrång på spelplanen eller ”motsvarande område”?
Varken Malmö FF själva eller polisen utredde eller något åtal väcktes.
– Det var ett positivt firande utifrån speciella förutsättningar och ett speciellt sammanhang, säger MFF:s säkerhetschef Peter Narbe. Det fanns inte skäl för oss att gå vidare.
Vad tycker du om att varken polis eller åklagare inte driver ärendet trots att firandet sannolikt är ett brott mot ordningslagen?
– Det har jag inga synpunkter på, säger Narbe diplomatiskt.
Alhem: Problem med likhetsprincipen
Sportbladet ber före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem titta på de olika supporterhändelserna, läsa åtalen och domarna.
Blir det ett problem när två likartade händelser som de på Malmö Stadion och Borås Arena behandlas så olika?
– Ja, det tycker jag för det blir ett misstroende mot likabehandlingsprincipen, att norm- och lagöverträdelser behandlas olika. Det blir ju lätt att misstänka att en grupp favoriseras och det motsatta för en annan, säger Alhem.
– De här fallen aktualiserar många viktiga frågor kring rättstillämpningen. Det är angeläget att undvika sådana skillnader som i Borås och Malmö. Det känns otäckt om någon grupp särbehandlas, säger Alhem.
Borde alla målfiranden med supportrar på eller i nära anslutning till planen gå till åtal eller behöver lagen förtydligas?
– Inom lagen finns det möjlighet för åklagare och polisen att undvika inleda förundersökning om det anses vara en ringa överträdelse till exempel. Det är trots allt bagatellbrott jämfört med annan brottslighet.
– Samtidigt måste det emellanåt statueras exempel och tas upp ett antal fall för att visa att man inte helt släpper en viss typ av lagöverträdelser fri. Men människor måste ändå känna att likabehandlingsprincipen är viktig när polis och åklagare väljer att gå vidare, säger Alhem.
”Firandet tillåtet efter matchen”
Redan innan åtalet mot Elfsborgssupportrarnas firande väcktes hade fallet fått medial uppmärksamhet, först i Sportbladet, men åklagaren Martin K. Svensson tvekade inte att driva ärendet till tingsrätten.
– När jag har läst in mig och tittat på förarbetena i den här delen av ordningslagen så kan det vara ett ringa fall (och inte utdömas straff) om man tar sig ner på området vid planen men först efter avslutad match. Alltså, bara efter avslutad match, betonar Svensson.
– Men här skedde målfirandet under pågående match och jag kan inte bedöma det som ett ringa brott.
– Jag kan se fram mot en fällande dom och då har jag åtalsplikt. Det har jag följt. Sedan får vi se hur tingsrätten dömer.
Är det ett dilemma utifrån likabehandlingsprincipen med målfiranden där publiken tar sig ned från läktaren och jublar med spelarna men som inte leder till åtal?
– Nej, jag kan inte se att det påverkar min bedömning på något sätt. Jag kan inte heller se att det påverkar tingsrätten. Det kan finnas olika skäl till att det inte leder till åtal i de fallen. Det går inte att dra några generella slutsatser, säger Svensson.
De tre supportrarna polisanmäldes av en polisman, insatschefen på Borås Arena, ett par timmar efter matchen mellan Elfsborg och Kalmar efter att händelsen filmats av polisens videoansvarige på plats under matchen.
Två dygn senare beslutade polisens jourbefäl att en förundersökning skulle inledas. Den leddes av en kommissarie inom polisen i Borås som höll i förhör med de misstänkta och förundersökningen låg sedan till grund för Martin K. Svenssons beslut om att väcka åtal.
– Polisen i Borås och de som jobbar med säkerheten kring matcherna tycker att det finns ett värde i hur man ske se på det här agerandet av fansen. Om det är brottsligt så får man agera på ett visst sätt. Om domstolen säger att det är ett ringa fall – vilket jag inte tror – och de åtalade frias så får man hantera de situationerna på ett annat sätt, säger åklagaren.
Abraham Zeito var en lovande fotbollsspelare på division två-nivå i klubbar som Heimer, FC Trollhättan, Mellerud, Örebro Syrianska, Karlslund och Lidköpings FK. Men drömmen om en elitkarriär la han ner 2013 när han tackade nej till Oddevold.
I stället satsade Zeito på juristprogrammet på Örebro universitet. 2018 blev han Sveriges då yngste försvarsadvokat som 27-åring.
Nu har han valt att försvara den åtalade Elfsborgssupportern Anders Hultin, som tillsammans med sina två medåtalade kommer dömas till dagsböter, om de fälls.
– Jag begriper inte varför man driver ett åtal och en process som kostar skattebetalarna massor med onödiga pengar när det inte alls är motiverat.
– Jag ställer upp för min klient och gör detta ideellt för att jag har spelat fotboll och själv är fotbollssupporter. Jag tycker att det ska vara tillåtet för spelare och supportrar att fira tillsammans på ett rimligt sätt och bidra till en positiv supporterkultur, säger Zeito.
Är det inte olagligt att hoppa ned på planen som de tre Elfsborgssupportrarna gjort?
– Det är inte kriminaliserat. Jag kommer hävda att det är en legitim sedvana med ett målfirande mellan spelare och supportrar och i ringa fall ska man inte dömas.
Relevanta omständigheter
Åklagaren menar att det bara kan bedömas som ringa om firandet sker på det här sättet efter att matchen är slut.
– Där har han fel. I förarbetena till lagen är det angivet som ett exempel när det är ett ringa fall, inte att det måste vara exakt så. I förarbetena står även att ”Vad som utgör ett ringa fall måste bedömas med beaktande av samtliga relevanta omständigheter” säger Abraham Zeito och fortsätter:
– Det står också i kommentarerna till lagtexten att ”det finns situationer då ett beträdande (av spelplanen eller angränsande område) i och för sig är obehörigt men då det framstår som stötande att dömas till ansvar”.
– Det vore stötande att inte tillåta supportrarna att fira med spelarna när spelarna söker sig till den ytan för att fira med sina fans – det är inte tvärtom. Det hade varit en annan sak om supportrarna hade sprungit in på planen för att fira med spelarna i en planinvasion mitt under matchen – då hade jag förstått åtalet, säger Zeito.
– Vad ska supportrarna göra när spelarna kommer springande mot dem vid läktaren? Springa därifrån?
Regeringens proposition 2008/09:78. Ytterligare åtgärder mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang, sidan 55 (förarbeten till Ordningslagen):
”Det kan finnas situationer då överträdelser av de föreslagna förbuden på grund av omständigheterna inte framstår som straffvärda och där det därför vore stötande att döma till ansvar. För att undvika detta föreslås ett undantag för ringa fall beträffande samtliga av de nya straffbestämmelserna. Vad som utgör ett ringa fall måste bedömas med beaktande av samtliga relevanta omständigheter.”
Försvarsadvokaten menar att det är enkelt för tingsrätten i Borås att frikänna supportrarnas målfirande:
– Det är principiellt viktigt att domstolen faktiskt ogillar det här åtalet för det här är inte syftet med lagen. Man kan bara dömas när ett sådant här intrång stör tävlingen eller innebär en fara för säkerheten eller tryggheten. Så var det inte, säger Abraham Zeito.
Men vad riskerar det att få för följder om Anders Hultin och hans två supporterkompisar frias av tingsrätten?
– Det innebär inte att publiken hela tiden kan hoppa in och fira mål med spelare. Det handlar om att polisen måste göra en helhetsbedömning kring vad det är som händer på arenan. Vad är det spelarna gör.
Ska spelarna i framtiden undvika att fira med fansen så nära läktaren?
– Markus Rosenberg förtjänade avslutet han fick. Det var fullt motiverat att han firade på det sättet med MFF-fansen. Jag är övertygad om att lagstiftaren inte anser att supportrarnas firande med Markus Rosenberg var kriminellt.
– Jag tycker inte spelarna behöver fundera speciellt mycket kring detta. De hoppar sällan upp bland fansen när de gör 1-0 i 20:e minuten. Det är polisen som ska värdera när de verkligen ska utreda, säger Zeito.
Tar ni det här vidare om det blir en fällande dom i tingsrätten?
– Självklart. Det är viktigt att vi i så fall får en prejudicerande dom i högre instans.
Elfsborgs brev till SvFF
Anders Hultin och hans två medåtalade kunde sluppit hela processen om de i ett tidigt skede godtagit ett strafföreläggande.
Men de tog striden.
Inledningsvis fanns det även ett hot om att de tre Elfsborgssupportrarna skulle få ett längre tillträdesförbud, men där bedömde åklagaren Martin K. Svensson att risken att de tre fansen skulle komma att begå brott under idrottsarrangemang framöver vara så liten att tillträdesförbudet inte var motiverat.
Då hade även Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson i ett svar till Svenska Fotbollförbundet ansett att supportrarna inte skulle få ett tillträdesförbud: ”Händelsen i sig är unik som kan beskrivas bäst som glädjeeufori från spelare och supportrar efter en sällsynt avslutning av en fotbollsmatch där ingen kommer till skada”.
Anders Hultin säger att beskedet om polisutredningen som han så överraskande fick under semestern berör så många fler än honom själv och familjen:
– Jag blir givetvis glad av privata skäl om jag frikänns men framför allt skulle det vara bra för alla fotbollssupportrar i Sverige om vi alla tre frikänns. Det är inte sådana här saker som polisen ska jobba med. Vi måste kunna få visa den här typen av glädje på fotbollsarenorna annars är det något som är väldigt fel.