Anton Sandström spelar handboll med en arm

Publicerad 2023-03-01

LUND. Läkaren sa till Anton Sandström att han aldrig skulle kunna idrotta.

Nu spelar 18-åringen i handbollsligan – med i princip bara en arm.

– Jag ser aldrig några hinder utan kör mitt eget race, säger högernian i Lugi.

Håkan Söderstjerna i Landskrona väckte i början av 2000-talet stor uppmärksamhet när han spelade i allsvenskan med bara en arm.

Men det var fotboll.

Anton Sandström i Lugi spelar i handbollsligan med i princip bara en arm.

– Jag har en missbildad nervfläta, en samling nerver som går ut från ryggraden, som inte utvecklades som den skulle innan jag föddes, en så kallad plexus-skada. Man kan säga att jag föddes med en förlamning i flera muskler på högersidan. Jag har ingen funktion i triceps, de tre axelmusklerna och latissimus, berättar han när Sportbladet besöker lagets träning inför kvällens bortamatch i Skövde.

– Jag hade heller ingen funktion i fingrarna fram till för fem år sedan. Då genomgick jag en operation i handleden som har gjort att jag fått kontakt med fingrarna och kan använda dem på ett annat sätt i dag även om de är en-två centimeter kortare än dem på vänsterhanden.

Kan man säga att du spelar handboll med en hand?

– Absolut. I stort sett gör jag det.

Begränsningarna är flera för 18-åringen, som debuterade i handbollsligan redan i december 2021.

– Jag har svårt att ha armen sträckt över huvudet och har svårt att sträcka ut armen över huvud taget för jag har ingen tricepsmuskel. Jag kan heller inte dra ner saker då jag inte har någon latissimus-muskel. Jag är generellt svagare på höger sida.

Ändå valde du att spela handboll?

– Pappa spelade elithandboll och jag har alltid sett upp till honom väldigt mycket och velat gå i hans fotspår.

Imponerar och inspirerar

Pappa Kristoffer Sandström, som också var högernia, tog SM-guld med Drott 2002, gjorde fem landskamper samma år, var proffs i både Spanien och Tyskland och spelade i flera skånska elitklubbar.

– Det var först vid två års ålder som man konstaterade att jag hade fel på armen och handen. Farsan blev väldigt ledsen och hans första reaktion var ”då kommer Anton aldrig kunna spela handboll”.

16 år senare har sonen spelat flera matcher i handbollsligan med moderklubben Lugi.

– En läkare sa till mig att jag aldrig skulle kunna idrotta. Men varken jag eller mina föräldrar har satt några begränsningar för mig. Jag ser inga hinder utan kör mitt eget race.

Vad har du mött för reaktioner inom handbollen genom åren?

– Jag har alltid varit ”han med armen” och det har jag inga problem med. Jag har alltid varit öppen och svarat på frågor som kommit. Jag har också fått mycket positiv respons där folk tycker det är imponerande och inspirerande att jag spelar handboll på den här nivån.

Men med bara en funktionell arm i handboll har Anton förstås fått kompensera mycket.

– Jag har alltid varit inställd på att träna lite hårdare än alla andra. Mitt mål har alltid varit att jag ska bli bäst i världen. Det är den tankegången som lett till att jag fortfarande spelar handboll.

Försvarsspel en utmaning

Fånga bollen med en hand (med lite stöd av högerhanden vid behov) och skjuta i anfallet är en sak – men det måste vara svårt att spela försvar där man verkligen behöver två armar och händer?

– Ja, det är tuffare för mig att spela försvarsspel.

I handbollsligan har det hittills bara blivit anfallsspel för Anton. Men i Lugis utvecklingslag i division ett spelar han både framåt och bakåt.

– Jag får kompensera med bra fotarbete och styra anfallaren inåt i stället för utåt. Jag får hitta lösningar och göra andra saker än de klassiska.

Försöker motståndaren utnyttja detta och gå förbi på din högra sida?

– Det tror jag absolut. Jag har mycket svårare att hålla emot där än vad andra har och måste därför jobba för att inte hamna i en sådan situation. Jag har mycket fokus nu på att stärka högerarmen. Jag kämpar med det dagligen och har börjat hitta riktigt bra lösningar.

Är högerarmen ömtåligare än den vänstra?

– Det kan man absolut säga att den är eftersom det finns mindre muskler som tar emot. Det är ju skillnad att dra i en axel som knappt har några muskler än i en med muskler. Jag har också brutit handleden en gång när jag spelar. Nu har jag både handledsskydd och axelskydd som ska minska riskerna, säger han.

Hans Lugi har haft en tuff säsong och slåss för sin överlevnad i ligan. I kväll väntar en ny viktig borta mot Skövde.

– Två lag i olika lägen i tabellen, men båda i stort behov av två poäng. Det kommer att bli en fysisk match, förhoppningsvis mycket folk och bra tryck, säger Anton.

Följ ämnen i artikeln