Frölunda knöt ihop "Säcken"

Wennerholm: Spurtade i klass med Usain Bolt i en OS-final

Frölunda knöt ihop "Säcken".

Efter 5-1 och 4-1 i matcher är det slutcoachat i djurgårdsbåset för Hans "Säcken" Särkijärvi, medan Frölunda fortsätter jakten första SM-finalen på tio år.

Är det äntligen dags nu?

Sportbladets Mats Wennerholm.

I så fall är det på tiden.

Frölunda har i alla fall aldrig tagit sig till en semifinal snabbare på de tre år de parkerat på andraplatsen bakom Skellefteå i grundserien.

Och slutspurten mot Djurgården var imponerade.

Matchen hade lika plötsligt som överraskande svängt över till stockholmarna efter Marcus Högströms kvittering 1.23 in i tredje perioden, då finländaren Artturi Lehkonens jätterökare ställde storspelande Mantas Armalis i djurgårdsmålet. Då stod klockan på 13.27.

En minut senare lyfte Andreas Johnson in 3-1 och efter ytterligare två minuter fixade Joel Lundqvist 4-1 med ett skott rakt upp Armalis bortre kryss. Och så 5-1 i tom kasse som avslutning på målkavalkaden med fyra mål på knappa sex minuter.

Plötsligt var det världsklass på avsluten och Frölunda spurtade i klass med Usain Bolt i en OS-final.

Det var göteborgarnas mest imponerade minuter den här säsongen.

Minuter som lovar mer.

Men nu väntar troligen Linköping eller Luleå i en semifinal, två lag som Frölunda haft tufft mot i de senaste två slutspelen.

I slutspelet 2013 var det en rejäl skräll när serienian Linköping, som tog sig till kvartsfinal via PlayIn,  vann med 4-3 i matcher. Och hade Frölunda  en riktigt tuff kvartsfinalserie mot Luleå som gick till sju matcher och där göteborgarna ett tag låg under med 1-3 i matcher. De vann till slut, men priset blev högt inför semifinalen mot Växjö där de förlorade med 2-4 i matcher.

Tabellen har ljugit för Frölunda

Båda gångerna hade Frölunda varit tvåa i grundserien och imponerat minst lika mycket i seriespelet som de gjort i vinter.

Det är mot den bakgrunden jag är lite tvivlande.

Tabellen ljuger sällan efter 52 omgångar eller 55 som det var tidigare.

Men i Frölundas fall har den gjort det.

Den väntade SM-finalen mot Skellefteå har aldrig kommit.

Nu hittar jag ändå flera saker som talar för Frölunda den här gången.

Den "snabba" matchserien mot Djurgården garanterar vila för småskadade nyckelspelare och mer tid till träning återhämtning än de haft tidigare år. Skellefteå har ju visat att det är ett framgångsrecept.

Målvakten Lasse Johansson är ett par klasser bättre den här säsongen och i mina ögon bara slagen av Markus Svensson om titeln SHL:s bäste målvakt.

Lagkaptenen Joel Lundqvist har nog aldrig gjort en bättre säsong i Frölunda. Inte i fulll matchform än efter skadeuppehållet, men på god väg. Han är den typ av ledare som krävs för ett SM-guld.

Finländaren Artturi Lehkonen är inne i ett stim just nu och slutspelets bästa målskytt med sina fem mål på lika många matcher (tillsammans med Skellefteås Andrew Calof).

En SM-final mellan Skellefteå är det jag vill se efter de här tre säsongerna där de skuggat varandra i toppen av tabellen.

Nu är vi ett steg närmare, även om jag inte är säker på att den kommer den här gången heller.

Djurgården, då?

Jo, jag skrev redan efter första förlusten i Scandinavium att den matchen var Djurgårdens chans. Då de kom med färskt matchtempo i benen mot ett Frölunda som haft ett längre uppehåll.

Men Frölunda lyckades vända 1-2 till 4-2 och sedan släppte de aldrig greppet.

Ett lag under uppbyggnad

Djurgården har gjort det bra och hamnade ungefär där alla tippade. I mitten av tabellen.

Stockholmarna som kopierat mycket av Frölundas koncept med unga talangfulla spelare och som dessutom har göteborgarnas andretränare Robert Ohlsson som huvudcoach nästa säsong.

De är fortfarande ett lag under uppbyggnad.

Men jag känner redan att de kommer bli ännu starkare nästa säsong.

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.