JO-bäcken snustorr efter OS-fiaskot
Brenning: Ett misslyckande för Falck och en katastrof för svensk pingis
TOKYO. I den uppgående solens land lade sig skuggan över svensk pingis.
Svenska bordtennislandslaget kom till Tokyo för att vaska det sista guldet ur JO-bäcken för nu är fåran snart snustorr.
Jag undrar om vi någonsin kommer hämta oss igen.
Mattias Falck var världsnia inför OS-turneringen i Tokyo. I första matchen väntade 43:e rankade Omas Assar från Egypten.
Det var ett möte mellan två pingisgiganter. Tyvärr visade det sig bara gälla i bokstavlig mening.
Utnyttjade Falcks längd
Assar var den som utnyttjade sin lika långe motståndares svaghet bäst och hittade gång på gång vinnande bollar genom att sikta rakt på Falcks kropp. Svensken blev passiv, hamnade på hälarna och kunde inte flytta sig snabbt nog för att hinna parera.
Till sist blev det för många sådana missar.
När Assar slog in matchbollen till 11-8 i avgörande set var det över. För Mattias Falck och för de svenska bordtennisherrarna i singelturneringen.
Ett fiaskoartat misslyckande för Falck och en katastrof för svensk pingis.
För när allvaret börjar med åttondelsfinalerna saknas svensk representation helt. Nu kan svensk bordtennis trots alla reflextröjor i världen inte undvika det mörker som lagt sig över dem.
Efter Anton Källbergs uttåg ur turneringen mot världssexan Lin Yun-Ju tidigare under tisdagen talade vi om betydelsen av en svensk framgång i OS. 23-åringen vittnade om hur han upplevde en uppgång i intresset för sporten efter Mattias Falcks VM-silver 2019, och hur han själv en gång lockades till pingisen av en svensk framgång.
Borde haft möjlighet att vaska guld
Då, 2004, var det Jan-Ove Waldner som genom semifinalplatsen i OS tände brinnet för bordtennis hos Källberg. Waldner som dessförinnan tillsammans med lagkamrater som Mikael Apellgren och Jörgen Persson lockat mängder med barn att börja spela pingis.
Nu är de förebilderna borta och svensk bordtennis var den av Sveriges 20 största idrotter som tappade flest aktiva mellan 2010 och 2018, hela 22 procent. Den där bäcken som JO, Persson och Appelgren grävde upp och svensk pingis sedan borde haft möjlighet att vaska gott om guld ur är nu helt torr.
Dagens unga kände förmodligen inte ens igen förbundskapten Jörgen Persson, som satt bakom Falck vid OS-uttåget. Om de ens såg matchen.
Ska svensk bordtennis hitta nya talanger utan framgångar i OS kommer de tvingas göra allt jobb själva. Ett arbete som knappast blivit lättare av att det tidigare självklara pingisbordet på rastgårdar och i fritidsrum numera ofta är utbytt mot tv-spel och mobiltelefoner.
Sverige har fortfarande lagtävlingen kvar här i OS, och på pappret är det ett intressant grönblått lag med både bredd och potential. Men Mattias Falck, Anton Källberg och Kristian Karlsson tvingas nu också släpa ett betungande ansvar som de sista produkterna av JO-inspiration.
De måste lyckas inspirera fler unga att börja spela pingis. De måste väcka drömmarna. Det är ett ansvar de inte bett om, och inte borde behöva bära, men nu är det som det är.
Visst kan det ändå komma undantag, 19-årige Truls Möregårdh är ett sådant exempel, men den breda rekryteringsbasen svensk bordtennis en gång hade är ett minne blott.
Risken finns att de stora OS-framgångarna också är det.
Se hela OS i Tokyo på discovery+
Allt om sommar-OS 2021 i Tokyo
Stor guide: Hela OS-programmet dag för dag, tv-tider och svenska truppen
OS-guide: Friidrott OS-guide: Simning OS-guide: Handboll OS-guide: Fotboll