Orienteringstalang sprang 28 mil – på fjället

Uppdaterad 2020-07-21 | Publicerad 2020-07-20

Vad gör en orienterare som bara har en tävling att hoppas på i höst och som vill bryta träningstristessen?

Talangen Isac von Krusenstiernas sprang 28 mil på fjället.

– Vi snittade mellan 45 och 50 kilometer per dag, säger han.

22-åringen från Falun och några av hans orienteringskompisar gjorde sitt eget ultrafjällmaraton då de för ett par veckor sedan gav sig iväg från Idre i norra Dalarna. De sprang mellan fjällstugor, där de övernattade.

Tio dagar senare var de framme vid målet i Undersåker i Jämtland.

– 280 kilometer blev det totalt och jag tror att vi snittade mellan 45 och 50 kilometer per dag. Vi hade någon vilodag då vi bara tog det lugnt i fjällstugan. Och sen stannade vi tre dagar i Vålådalen för att vara med på en orienteringsklubbs läger i några dagar, innan vi sprang vidare till Undersåker, berättar von Krusenstierna.

– Det var ett bra sätt att få se mycket. Man har sett en stor del av Sverige som man inte annars hade besökt.

"Borde ha blivit starkare"

Han säger att det inte var distansen som var det jobbigaste, utan väskan som han bar på ryggen.

– Vi sprang med fem–sex kilo på ryggen. Vi hade med oss lunchmat som vi åt under turen. Sen köpte vi frukost och middag på fjällstugorna, säger von Krusenstierna.

– Det var som mest jobbigt direkt på morgonen, de första minuterna när man sticker iväg och försöker få igång benen. Vi sprang inte jättefort, så farten var inte problemet, utan mest orken och det mentala.

Han säger att han trots allt gärna gör om det. Kanske redan nästa sommar.

– Vi snackade om att fortsätta från Undersåker och jobba oss norrut för att se vad som väntar oss där.

TT: Vad kan du ta med dig från den långa turen?

– Vi sprang längre än man brukar, så jag borde ha blivit starkare. Och sen med en väska på ryggen, det tror jag ger väldigt bra träning. Det kan nog hjälpa mig i skogen också.

Siktar på VM nästa år

Det är ju där, i skogsorienteringen, som hans fokus ligger. 22-åringen har två silver och två brons från junior-VM som främsta meriter och är med i utvecklingslandslaget. Hans mål för det här året var att få springa sprint-VM och i världscupen. Men alla internationella tävlingar och de flesta svenska är inställda på grund av coronapandemin. I stället får han ta med sig årets mål till nästa år, då det blir ett VM med både sprint och distanslopp, samt ett EM.

– Det är vad jag siktar på då. Jag försöker i år bara att tänka positivt och träna på. Och jag är fortfarande ganska ung och har framtiden för mig. Det är säkert jobbigare för dem som är äldre och som kanske siktat på sitt sista år. Men visst har man tänkt att det inte är det roligaste man gör när man sticker ut och springer ett långt pass i april utan att veta vad man tränar inför.

Motivationen höjs

Under förra veckan var han och de övriga landslagsorienterarna på läger i Idre.

– Det är skönt att det händer något nu. Jag har sett fram emot det länge, att få komma iväg en vecka och träna lite med folk som man vanligtvis träffat mycket oftare.

TT: Och så få bra sparring av landslagskollegorna?

– Absolut. Man får veta lite hur man står mot de andra som är bäst i Sverige. Men det är också jättekul att få umgås med alla igen. Och det är bra med ett läger som bryter av lite och man får lite extraskjuts i träningsmotivationen också. Det är perfekt.

Följ ämnen i artikeln